Krönika: Inget nytt sedan stenåldern

Norrbottens län2008-04-25 06:00
Rävjakten slutade häromveckan. I år var den lite speciell, för tidigare har jag varit ganska ensam om att hålla på med mitt lockande. Så inte i år. Jag har pratat med en hel del lockjägare den här vintern. En del har det gått bra för. Andra har kört fast. Det har blivit åtskilliga timmar med spekulationer om varför. Rävarna är läraktiga djur. Lockar man för mycket på en liten jaktmark så känns det naturligt att det blir mer och mer sällan man ser någon räv, även om det är gott om dem. För det går definitivt att oroa rävar, även om man inte ser några. Jag tror att de flesta lockjägare skulle bli förvånade om de fick klart för sig hur ofta rävarna avslöjar dem. Ibland får de vittring av jägaren utom synhåll. Ibland smyger de fram i en avlägsen skogskant och står där tills de ser en avslöjande rörelse. Och ibland är jägaren bara så dåligt kamouflerad att räven helt enkelt inte kan undgå att se den bålde nimroden först. Kanadensaren som jag provade att locka varg tillsammans med tidigare i vinter trodde att det var ett minus bara vargarna hörde locket utan att komma in. - Varje gång de hör det blir det mindre spännande, trodde han. Jag har funderat på om det kan vara likadant med rävarna. Kanske. Det skulle göra jakten svårare där många lockar. Jägare älskar att bygga teorier runt både med- och motgångar. Det är ingen slump att alla gamla jägarfolk varit ordentligt vidskepliga. Jag har själv lätt att börja känna att "så här, så måste det ligga till". Men precis när man tror att man vet allt så ställs det ofta på huvudet. Plötsligt går jag själv eller någon annan ut i en hårt lockad mark och lockar in en räv hur lätt som helst. Och faktum är att jag egentligen inte vet om jag tycker att det gått särskilt tungt med locket på hemmamarkerna i år, trots att flera andra också lockat räv där. Åtminstone inte tyngre än vad jag kunde förvänta mig med tanke på alla andra omständigheter. Till exempel har det har varit en blåsig vårvinter, vilket inte är något plus. Dessutom har det varit gott om sork, vilket inte heller hjälper lockjägaren. Och det har trots allt kommit räv nästan lika ofta som tidigare. Jag tror att jag väntar ett år till med att dra några slutsatser. Vem vet, jag kanske bara gick under en stege någon morgon, eller mötte en svart katt. Lockjakt är en konstart där marginalerna är små. Man vet aldrig riktig säkert. På den punkten har inget förändrats sedan stenåldern.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!