Som ett direkt resultat av Kurirens journalistik drar hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd in drogläkarens legitimation. Den stora frågan nu är när bilan ska falla över Socialstyrelsens bristfälliga handläggning?
Kurirenreportrarna Johanna Hövenmark och Peter Johansson har i mängder av artiklar granskat den så kallade drogläkarens förehavanden. Kuriren har kunnat avslöja att läkaren sextrakasserat missbrukande patienter och försökt byta utskrivna läkemedel mot sexuella tjänster. Läkaren, som var verksam vid en vårdcentral i Norrbotten, har på grund av sina sex-sms sedan utpressats att överförskriva stora mängder droger till missbrukare. Droger som sedan orsakade två fall av konstaterade överdoser.
Socialstyrelsens utredning i ärendet har tagit lång tid och hållit oacceptabelt låg kvalitet. De missbrukande patienterna som utsattes för sextrakasserierna har aldrig hörts av Socialstyrelsen - läkaren har fått ge sin version oemotsagd. Det kan jämföras med att enbart den anklagade skulle få ge sin version i en rättegång - inte brottsoffret.
Socialstyrelsens ursprungliga rekommendation till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) var inte indragning av legitimationen, utan i stället en prövotidsplan. Socialstyrelsen tvingades ändra sig när Kuriren kunde publicera kopior av den e-post där läkaren försökte pressa en patient och hennes väninna att sälja sexuella tjänster. I samma veva fick läkaren också sparken från sitt dåvarande jobb vid en vårdcentral i Västerbotten.
Det tog mer än två år att dra in läkarens legitimation på grund av olämplighet. Under utredningstiden tiden har läkaren fortsatt att utöva sitt yrke utan begränsningar. Trots att möjligheten funnits, har Socialstyrelsen valt att inte begära en indragning av läkarens legitimation under utredningens gång. Det är oerhört anmärkningsvärt och en kränkning mot de patienter som läkaren behandlat under tiden.
HSAN:s utlåtande är ord och inga visor och visar att Socialstyrelsen borde ha begärt indragning. Läkaren anses ha varit "grovt oskicklig vid utövningen av läkaryrket", han har "på ett synnerligen anmärkningsvärt och allvarligt sätt brustit i omdöme" och visat sig "uppenbart olämplig att utöva läkaryrket".
HSAN:s ordförande Aud Sjökvist medger att det utan Kurirens journalistik inte blivit någon indragen legitimation. Indirekt konstaterar hon att Socialstyrelsens ursprungliga utredning var ytterst bristfällig och ett hot mot patientsäkerheten.
Hotet mot patientsäkerheten är själva kärnan i hela den här historien. Efter att ha följt Kurirens granskning på nära håll kan jag konstatera att Socialstyrelsens tillsyn i det här fallet inte kan anses vara någonting annat än gravt bristfällig. Tjänstemännens metodik och arbetssätt när det gäller utredningar av det här slaget visar prov på ett systemfel som skyddar olämpliga läkare och drabbar patientsäkerheten. I det här faller var journalistiken det enda som kunde garantera en fullödig utredning och ge HSAN ett korrekt beslutsunderlag.
Hur gärna jag än vill att Kurirens journalistik ska göra den skillnad den gjort i detta fall, kan jag ändå konstatera att vi inte kommer att kunna upptäcka och granska alla fall där en olämplig läkare utreds bristfälligt av socialstyrelsen. Tillsynen kan inte vara beroende av journalistiken. För patientsäkerhetens skull måste politikerna ta initiativ till en ordentlig översyn av Socialstyrelsens arbetssätt och rutiner. Gör om och gör rätt.
Jag tycker till exempel att man kan ifrågasätta lämpligheten i att det är läkare på Socialstyrelsen som själva varit verksamma i en region som granskar sina gamla kollegor i samma region. Det kan inte vara en bra grund för en opartisk granskning.
Låt oss hoppas att Kurirens granskning kan leda till en förändring som stärker patientsäkerheten i stort. Det är på lång sikt mycket viktigare än en stoppa en enskild olämplig läkares yrkesutövning.