En efter en lämnar vi lilla landet lagom bakom oss för att bredda våra vyer, studera eller bara ha jävligt roligt. Att jag själv inom en snar framtid också kommer att stå där, vid ett vägskäl velandes mellan nord och syd känns just nu otroligt långt borta. Samma sak gäller studenten, det känns som om att det är ljusår bort, fast vi i själva verket redan beställt studentmössor och annat jox man kan tänkas behöva(vilja ha). Jag känner att vägskälet bara kommer närmare och närmare. Är jag beredd? Det kan du ge dig fan på att jag är! Jag längtar så in i bomben efter egen lägenhet, egna rutiner och ett eget liv. Självklart uppskattar jag allt som jag har och en kärleksfull familj som väntar på mig när jag kommer hem. Men bara känslan av att ha något eget, något som bara är mitt, som jag själv rår om - det är nästan overkligt! Ett bra tag har jag faktiskt tänkt på att jag vill flytta och att jag är klar med Luleå och Norrbotten, det är lite som ett avslutat kapitel. Jag vill göra som fåglarna och flyga söderut, Stockholm eller Göteborg - det kvittar egentligen. Jag ser fram emot det här, att leva på egen hand, studera det jag vill, laga min egen mat, handla, slippa väcka någon när man kommer hem klockan fem en lördagsmorgon, tvätta. Ja, jag kan faktiskt tycka att det ska bli roligt att tvätta mina egna kläder, troligtvis en övergående känsla, men ändå! Trots allt känns det som om att det varit något positivt att växa upp i Norrbotten, lite avskärmat från resten av världen. Trots att jag nu vid arton års ålder känner mig spyless på samma gamla stad, med samma människor, samma uteställen och samma restauranger så kan jag faktiskt erkänna att det är något positivt med att bo här, hur mycket det än tar emot och hur mycket man än velat härifrån - så är det alltid någonting som man bär med sig. Självklart hänger det ju alltid med en hel del fördomar om att norrlänningar skulle vara tröga, korkade, att vi rider på renar till skolan och att isbjörnar härjar fritt på gatorna. Hur mycket jag än vill härifrån kommer Norrbotten och lugnet alltid att finnas med dig! Jag är glad att jag haft en stilla uppväxt i Norrland!
