Krönika: Dina tips får mitt hjärta att bulta

Skulle du inte hellre jobba på en större dagstidning? Den frågan får jag ibland.

Foto: Linn Kangas Fantenberg

Norrbottens län2012-04-14 06:00

Gemensamt för personerna bakom frågan tycks vara det slarviga antagandet att en flytt från Stockholm till Norrbotten är synonymt med en nedprioritering av karriären. Aha! Du har valt bort storstadsstressen för närheten till fjäll, skogar, sjöar, klar luft och rent vatten.

Jag brukar svara att jag struntar i fjäll och sjöar men att jag i allra högsta grad strävar efter yrkesmässig utveckling. Småstad eller världsmetropol spelar ingen roll. För att trivas behöver jag ett rikt och gärna lite spretigt kulturliv samt jobb på en redaktion med rejält svängrum. Reporterskapet är en omistlig del av min identitet.

När jag under en period testade ett annat yrke drabbades jag av hemlängtan. Efter dryga året i exil sökte jag ta mig tillbaka till Norrbottens-Kuriren. Sedan dess bultar mitt journalistiska hjärta hårdare än någonsin.

När jag senast fick den där frågan var avsändaren en före detta arbetskamrat. Vi sprang på varandra under Föreningen grävande journalisters seminarium i Malmö. Samtalet var av karaktären kallprat och jag blev snabbt irriterad. I kölvattnet av frågan skvalpade trångsynta föreställningar om att lokalpressen ägnar sig åt banaliteter medan riksmedia inte gör annat än nagelfar makten och avslöjar hemliga vapenfabriker.

Det ironiska var att vi befann oss på ett seminarium där fler än 800 journalister från hela landet samlats för att lyssna till föreläsningar, debattera och utbyta erfarenheter. Tre konferensdagar fulla av exempel på undersökande journalistik från alla tänkbara tidningsredaktioner, tv- och radiostationer. I sådana sammanhang blir det tydligt att det journalistiska uppdraget är detsamma överallt, även om tekniska förutsättningar naturligtvis varierar mellan publiceringskanalerna.

Allra viktigast är alla ni som ger oss små och stora nyhetstips och ibland till och med tar
personliga risker för sanningens skull. Varje gång någon av er läsare ringer för att berätta något slår mitt journalistiska hjärta en volt.

Jag vet att det kan det vara nervöst att kontakta en journalist när något går snett i samhället. Bosatt i en mindre ort kan man känna sig särskilt utsatt. Kanske bor man granne med en makthavare eller någon som direkt berörs av det inträffade. Men alla har rätt att anonymt lämna uppgifter till massmedia. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan. Du ska kunna lita på oss

i alla lägen.

Nyligen hörde jag en klok person säga att journalister som vill framställa sig själva som hjältar har missförstått hela grejen. Hjältemodet ligger hos er som väljer att berätta historier som annars inte skulle ha blivit kända för allmänheten.

Jag hoppas att vi hörs och ses framöver.

Johanna Hövenmark, 36, är kultur- och nöjesreporter på Norrbottens-Kuriren och i 24 Norrbotten. Hon är väldigt intresserad av grävande journalistik och skulle gärna se mer av den varan på tidningarnas kultursidor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!