Krönika: Dags säga stopp!

Vi vill med vår journalistik bidra till att göra Luleå till en tryggare stad. En stad där man kan gå ensam utan att riskera att bli överfallen. En stad där ett krogbesök inte innebär en risk för liv och lem. En stad där vi alla med självklarhet tar ställning mot alla våldsverkare. I september i fjol publicerade vi en artikelserie under namnet Gatuvåldet i Luleå. Där kunde vi konstatera att gatuvåldet i Luleå ökat med 55 procent på fem år. Bara under tre månader 2005 fick akutmottagningen i Sunderbyn ta emot 30 personer som blivit offer för gatuvåld. Vi träffade offer, anhöriga, vårdpersonal och ordningsmakt. Alla vittnade om en hårdare stad där våldet blivit råare och ofta helt oprovocerat. Den tragiska våldsutvecklingen har tyvärr inte stannat av sedan dess. Vi har under hela vintern berättat om många fall av oprovocerat våld i Luleå och dess omgivning. På gator och på krogar. Varje helg beskriver vi misshandelsfall där någon blivit misshandlad på grund av att de varit på fel plats vid fel tillfälle. Förra helgen skedde tre fall av misshandel på öppen gata i stadsdelen Porsön i Luleå. Det mest upprörande fallet skedde mitt på dagen då två unga män överföll den 72-åriga kvinnan Eivor Nordvall och slet av henne handväskan. Läs Eivors berättelse om händelsen i dagens Kuriren. I helgen var det Kurirenjournalisten Rolf Nilséns tur att drabbas. Nilsén och en kamrat skulle gå emellan när en man gav sig på en kvinna utanför nöjeskrogen Olivers inn på lördagskvällen. De råkade själva illa ut och Nilsén fick ta emot både sparkar och slag. Han vittnar om att gärningsmannen hoppade mot honom med sikte på huvudet. Som tur var missade han och Nilsén klarade sig undan med ett sargat knä, en utsparkad tand och en svullen kind. När en arbetskamrat drabbas av våldet blir allting naturligtvis mycket verkligare. De våldsoffer som dag ut och dag in passerar förbi i våra spalter fick plötsligt ett ansikte. För mig innebar händelsen helt klart en signal att vi som tidning måste engagera oss på ett ännu tydligare sätt. Luleå får aldrig bli en stad som förknippas med rått och oprovocerat gatuvåld. Det som drabbade Rolf Nilsén drabbar Luleåbor och norrbottningar varje helg. En del har inte samma tur som Rolf, utan drabbas av livslånga handikapp på grund av våld mot huvudet. De slagsmål som för 20 år sedan slutade med ett blåöga slutar nu med besinningslösa sparkar och slag mot människor som redan ligger ner. På något sätt verkar det som om spärrarna har släppt. Människoliv har tappat i värde. Som Luleåbor måste vi våga bry oss när det inte längre är riskfritt att vandra genom staden sent på natten. Att hjälpa en medmänniska kan uppenbarligen innebära att man själv råkar illa ut. Jag tror inte att fler poliser är den enda lösningen för att komma tillrätta med våldsutvecklingen. Polisen bekämpar symptomen i vårt samhälle och kan jämföras med medicinen. För att samhället ska må bättre krävs att vi alla bidrar och vill förändra. Man kan aldrig kräva att alla ska kasta sig in i en livsfarlig situation för att förhindra en misshandel. Men man kan kräva att vi alla engagerar oss och vågar säga ifrån. Blir vi bara tillräckligt många som bekämpar våldet kan vi nå framgång. Vi på Kuriren vill bilda opinion mot våldet. Under den närmaste tiden kommer vi att publicera artiklar under vinjetten Stoppa våldet. Genom att skriva under och skicka in talongen på den här sidan kan du visa att du håller med oss om att våldet i Luleå måste stoppas. Våga bry dig!

Krönika: Dags säga stopp!

Nu räcker det! Det oprovocerade gatu- och krogvåldet i Luleå måste stoppas.Med den utgångspunkten startar Kuriren i dag en artikelserie och ett upprop på temat Stoppa våldet. JAG VÅGAR BRY MIG! Skriv på Kurirens upprop mot våldet.

Nu räcker det! Det oprovocerade gatu- och krogvåldet i Luleå måste stoppas.
Med den utgångspunkten startar Kuriren i dag en artikelserie och ett upprop på temat Stoppa våldet.
JAG VÅGAR BRY MIG! Skriv på Kurirens upprop mot våldet.