Kreativ miljö i Mörön

När Tommy och Anki träffades för 15 år sedan bodde den ena i Boden och den andra i Luleå. För att det skulle bli rättvist när de flyttade ihop sökte de hus mitt emellan städerna.
- Och så hamnade vi i Mörön. Haha.
Tommy förklarar att det vid den tidpunkten fanns många hus till salu i byn, priserna var låga och dessutom hade deras goda vänner också flyttat till Mörön. När Anki och Tommy sedan hittade sitt hus, som hade både bagarstuga, något bagarbarnet Anki uppskattade, och gott om utrymmen för att hålla på med både snickeri och keramik, blev valet lätt.
- Från början var vi de yngsta i byn. Men generationsskiftet tog fart och tio år senare hörde vi till gamlingarna, säger Tommy, som tidigare bara var hobbysnickare men nu försörjer sig på finsnickeri och instrumenttillverkning hemma på gården.

Brasan sprakar trivsamt
Paret bjuder på nybakt sockerkaka och kaffe i den kombinerade bagarstugan/ateljén. Brasan sprakar trivsamt i spisen och de berättar om fördelarna med att vara sin egen:
- Man väljer själv sina arbetstider. På sommaren kanske vi jobbar några timmar på förmiddagen, när det är svalt, sedan tar vi med oss barnen till badstranden. Det kan förstås bli stressigt också. Särskilt när vi har en deadline inför mässor, då jobbar vi nästan dygnet runt. Men å andra sidan blir man väldigt kreativ i sådana lägen. En annan fördel är att barnen kan komma hem direkt efter skolan, om de vill. Det finns ju alltid någon vuxen hemma.
Anki pekar på vägen som går utanför huset:
- Där kliver de på och av skolbussen.
Det råder ingen tvekan om att det är en musikintresserad familj som bor i tvåvåningshuset - gitarrer, fioler, trummor och balalajkor pryder sin plats i flera av rummen. Både Anki och Tommy spelade tidigare i en 30 man stor balalajkaorkester och Tommy både kompletterade orkesterns instrumentuppsättning och lagade trasiga instrument. Det var då idén att starta eget föddes hos Tommy, som tidigare jobbat som tekniker och vårdbiträde. Eftersom det perfekta arbetsutrymmet redan fanns i familjens gårdshus gjorde Tommy verklighet av drömmen. I gårdshuset finns förutom bagarstugan/ateljén också snickeriet, lagret och Ankis blivande arbetsrum. Anki är nämligen också på väg att börja med något nytt. Hon är just nu tjänstledig från sitt jobb som förskollärare för att gå en design- och textilutbildning. Tanken är att paret ska kombinera Tommys träarbeten med Ankis textilkonst.

Jordkällare
Under de 15 år Anki och Tommy bott i Mörön har familjen utökats med tre barn och livsstilen har anpassats efter de nya förutsättningarna. Tidigare hade de massor av odlingar, både på friland och i växthus, därför byggdes en jordkällare som står som en gräsbeklädd kulle framför huset. Under flera intensiva småbarnsår fanns ingen tid för trädgårdsarbete och nu står jordkällaren nästan helt tom.
- Men nu har Isa blivit sex år och är rätt så självgående så vi börjar få mer tid över för annat igen, säger Anki och berättar att de under flera somrar haft höns på gården, något som uppskattas av hela familjen - inte minst då det vankas ägg till frukost.
Anki och Tommy berättar om sina planer för huset och gården. Såväl bostadshuset som gårdshuset ska renoveras. Sekelskiftestimringen ska återfå den utbyggda glasveranda den en gång hade.

Bra banklån
- Det är tack vare våra huslån i JAK som vi har pengar till allt. Att placera lånen, som nu är slutbetalda, i den banken var det bästa vi gjort. Man betalar en stor del av amorteringen till sig själv, så när lånet är slutbetalt har man också en sparad slant på banken.
I byn finns många barn, och husets övervåning fylls ofta med lekande, stojande kompisgäng. Anki konstaterar att det känns skönt att ha barnavdelningen på övervåningen.
Hon och Tommy visar oss runt i bostadshuset. Döttrarna Anna och Isa delar rum, fast ändå inte. De har varsin alkov, där de kan stänga om sig, på var sida om ett stort, gemensamt lekrum. Lekrummet domineras av ett jättestort dockskåp som är en julklapp från mamma och pappa. Varje jul får barnen någon ny, hemmasnickrad grej till dockskåpet, som förstås också innehåller de traditionella rosaplastiga sakerna. Storasyster Annas hästintresse framgår tydligt av alla planscher och teckningar på väggarna.
Trumsetet som brukar stå i Emils rum har förpassats till övervåningens entréhall. Just nu är det andra intressen som gäller.
På hyllor och fönsterbänkar trängs såväl Tommys och Ankis, som barnens, alster i form av allt ifrån träsniderier till konstverk av spillbitar från snickeriet och små hästar tillverkade av garn och piprensare.

Arbete i köket
Köket på nedre plan fungerar än så länge också som Ankis arbetplats. I symaskinen på köksbordet sitter ett nästan färdigsytt fönsterskydd som föreställer Tage Danielsson. Den färgstarka kökssoffan och hörnskåpet hör till några av Tommys allra första möbelsnickerier. På väggen hänger en teckning som föreställer en fruktskål. Den har sonen Emil gjort till sina föräldrar.
- Han var bara sex år när han gjorde den, visst är den fin?
Kreativt, trivsamt och med plats för allas skaparlust var orden.