Menskoppen är inget nytt, söker man på nätet hittar man uppgifter om att den funnits sedan 1930-talet. Det är väl ingen underdrift att säga att den fört en anonym tillvaro under alla dessa år.
Nu verkar det dock som att den fått ett uppsving och det hörs om menskoppar både här och där. Att den mest lockar yngre kanske beror på ungas växande intresse för miljön.
Maja Löf och Stina Löf kan tacka mamma Ulrika Lundberg för sina. Det var nämligen hon som beställde menskoppar till sina döttrar.
– Jag hade hört talas om den från kompisar innan, sedan dök den upp överallt. Så när mamma sade att hon beställt en åt mig blev jag glad, säger Maja.
Nu har hon använt sin i ett år. Den som Stina fick var för stor, hon köpte en annan, och har nu använt den i några månader.
Bägge är mer än nöjda.
– Man kan ha i den i tolv timmar i sträck så man behöver inte byta lika ofta som med andra skydd. Med menskopp så man tänker inte ens på att man har mens. Och inte behöver man vara rädd för att den ska läcka heller. Det har hänt att den läckt, det har berott på att jag inte satt in den rätt. Det har hänt någon gång att jag satt in den snett, säger Stina.
Tidigare använde hon tamponger och tyckte att det var oskönt.
– I tamponger är det färgämnen eller blekmedel för att de ska vara så där vita och det är inte bra.
Om Stina och Maja ska säga något negativt om menskoppen är det att det kan vara svårt att ta ut den när man är ovan.
– Det blir vakuum och jag har hört historier om att en del behövt hjälp för att ta ut den. Men om man nyper fast i själva koppen så släpper vakuumet, man lär sig fort hur man ska göra, säger Stina.
De känner inte till någon som provat menskopp och som inte trivts med den.
– Men det finns ju de som inte vill prova och som tycker att det verkar läskigt. Det kan ju kännas så men man vänjer sig. Första gången var det svårt att sätta den på rätt ställe.
För att det ska gå att sätta in den så visar Maja hur man nyper ihop den, Stina gör inte riktigt på samma sätt. Men principen är det samma – menskoppen nyps ihop, förs in och så sprättar den ut på plats.
En menskopp går att använda upp till 15 år så de är miljövänliga.
– Ja, det är en stor del för mig. Tidigare har jag tänkt på hur mycket sopor det blir och det inte känns bra. Men menskoppen är ju också så bra, annars skulle man inte använda den.
För Maja är miljöaspekten inte lika viktig.
– Jag gör det för mig själv, miljön är inte den största anledningen. Med en menskopp kan man simma och bada och mensen behöver inte påverka ens liv alls.
Det finns också en ekonomisk del. En menskopp kostar kring 300 kronor, en investering som man sparar in på ett halvår, säger Stina. Men hon tycker att det är konstigt att den inte går att köpa i så många affärer.
– Menskoppar kanske inte är för alla, men det är ju inte tamponger heller. Jag tycker att det är logiskt att alla mensskydd ska finnas lättillgängliga. De borde säljas överallt, säger hon.