Klassisk Garbo i högform

I kväll och i morgon eftermiddag finns det på Filmstaden i Luleå möjligheten att på stor filmduk och i restaurerat skick beskåda en av de verkligt stora och välgjorda romantiska filmerna. Kameliadamen, från 1937, med den undersköna Greta Garbo (som skulle ha fyllt 101 år om hon hade levat i år) i den kanske bästa rollen i hennes karriär och helt säkert den rollstudie som hon själv uppskattade mest av dem alla. Filmad i mästerligt svartvitt av William Daniels och Karl Freund och gemensamt får de Garbo att skimra, som den tragiskt lungsotshostande kokotten (= lyxprostituerad) Marguerithe Gauthier i 1840-talets Paris. Hon offrar sitt eget liv för den stormande kärleken till den betydligt yngre Armand Duval (tämligen blekt spelad av den med tänder stora som gravstenar försedde Robert Taylor ? men det är också det enda bleka i hela filmen!) och det här är verkligen en roll för divor. Vilka också har gjort mesta möjliga med den under decennierna allt från 1850-talet och framåt. Dumas d.y. baserade sitt porträtt av Marguerithe Gauthier, som liksom sin förebild i verkligheten bar vita kamelior 25 av månadens dagar och röda de övriga, på en viss Al-phonsine Plessis som han själv; liksom kompositören Franz Liszt, hade varit en i raden av tillfälliga älskare till. Detta är alltså ett kärleksdrama av den skyhöga klass som bolaget M-G-M kunde åstadkomma tack vare sina gigantiska resurser och otaliga är de näsdukar som har blivit fuktiga i biomörkret sedan premiären på Cukors film. Regissören betraktades för övrigt som särskilt receptiv när det gällde kvinnoroller och hade ett mycket lyckat samarbete med Garbo, som för övrigt Oscar-nominerades för sin roll, men inte fick någon statyett. Kameliadamen har filmats både på stumfilmstiden (även i en svensk version, med Tora Teje och Uno Henning) samt i versioner inspelade efter den från 1936, inkluderande en för TV med Greta Schacchi. Verdi skrev sin opera med den som förebild. Och när ni i dag eller i morgon tar möjligheten till denna filmhistoriska upplevelse, tänk då också på vilken alldeles utmärkt skurk som spelas av Henry Daniell.