Kirunafamilj bjöd in ljuset

Lena och Mikael Palovaara flyttade in i sitt 1970-talshus på Bangatan i Kiruna 1997. Arkitekturen och planlösningen var tidstypisk: små mörka rum och ett klassiskt litet barkök med matplats. Tapeter och mattor gick likaså i 1970-talsgrälla färger och mönster. I dag ser det minst sagt annorlunda ut. När man kliver in i familjen Palovaaras hall välkomnas man numera av ljusa och öppna ytor. Stämningen som slår emot dig stavas hemkänsla och bekräftas definitivt när Mikael tänder en brasa i kaminen. ? Att ha kaminen är livskvalitet, säger Lena. ? Det var kostsamt men vi ångrar inte att vi skaffade den. TV:n hänger från taket Kaminen står i vardagsrummet, flankerad av två fåtöljer, kuddar och ett litet soffbord. TV:n har Palovaaras valt att montera fast på en ställning som hänger ned från taket. Därmed hamnar TV:n inte i det omedelbara blickfånget, något som familjen ville undvika. ? Vill man sitta och se på TV får man gå ned i källaren. Vi ville inte möblera efter TV-apparaten, säger Lena. Att familjen skulle renovera huset var från början ingen självklarhet. Det som först och främst behövde åtgärdas var det trånga köket. Men tre väggar revs och våningsplanet öppnades upp. Resultatet blev ett kombinerat kök, vardagsrum och hall. Sakta men säkert har Lena och Mikael själva gjort allt arbete. Grovgörat utfördes under sommaren för två år sedan. Medan Lena och barnen var i Umeå ?med tårna i sanden?, ägnade Mikael den rekordvarma sommaren inomhus tillsammans med verktyg och en stor portion tålamod. ? Jag har alltid tyckt att jag har tummen mitt i handen, säger Mikael. ? Den sitter fortfarande ganska centrerat men jag är stolt över att ha klarat av det. Jag började riva och det ena ledde till det andra. Jag har en snickarkunnig kompis som jag ringde när jag behövde få råd och tips, det kändes tryggt! I köket har Lena och Mikael valt bort allt vad överskåp heter. Några hyllplan ger plats åt porslinet och väggen ovanför arbetsytorna har täckts med ett ljust smårutigt kakel. Köksön gjordes så pass stor att den förutom matplats och spishäll, även innefattar rejält med förvaring. Ugn och mikrovågsugn finns inbyggda i ett skåp, inte högre upp än att barnen når dem. Mer praktiskt ? Det förra köket var oerhört tungjobbat, det här är mer praktiskt, säger Lena och berättar att man definitivt klarar sig utan överskåp och att köksön fungerar utmärkt som både frukostplats och läxbord. ? Man slipper bära frukostvarorna fram och tillbaka och barnen sitter hellre här och gör läxorna än på sina rum. Köksön har visat sig ha många bra funktioner. En förändring som försatte Lena och Mikael i bryderier var trappan ned till källarvåningen, inramad av väggar och en takhög träspaljé. Väggar och spaljé kapades av och därmed kopplades hallen samman med både kök och vardagsrum. Men när Mikael ringde och förklarade ingreppet för Lena, som alltså befann sig i Umeå, blev hon orolig. ? Jag föreställde mig ett ladugårdsbås mitt i köket! Men jag är nöjd, kommer vi på en bättre idé kan vi alltid förändra. Fri sikt mot Kebnekaise På frågan vad man bör tänka på innan man sjösätter ett större renoveringsprojekt, svarar Lena: ? Bo i huset ett tag först och upptäck vad du egentligen behöver. Tänk ordentligt och låt tänkandet ta tid. Och Mikael tillägger: ? Ska du göra det själv, ha tålamod! Man gör fel och måste göra om, så är det bara. Och så var det där med Kebnekasie. Jo, som många Kirunabor har även familjen Palovaara fri sikt mot det gigantiska massivet. Utanför de stora vardagsrumsfönstren ligger snön i drivor och långt bort i fjärran anas den mäktiga fjällvärlden. Om Kiruna kommuns politiker får som de vill kommer dessutom järnvägen, som i dagsläget går utmed strandkanten av Luossajärvi, att försvinna. ? Det kanske slutar med att vi får strandtomt, skrattar Mikael.