Du har gjort dig känd som en matprofil med inriktning mot råvaror och matprofilering. När startade ditt matintresse?
- Jag har alltid varit medveten om mat. Min mormor var hemkunskapslärare och min mamma lagade mycket mat. Jag har bakat och lagat mat så länge jag kan minnas. Men första gången jag kom på att jag ville jobba med mat som yrke, det var när jag var tio år, och kom på att jag ville bli hemkunskaps-lärare när jag blev stor.
Du blev inte just hemkunskapslärare men du har ändå valt matområdet som yrkesarena?
- Jag läste kostekonomi och kostvetenskap på högskola och
efter det jobbade jag som kostchef vid Piteå kommun. En intressant och rolig tid.
På vilket sätt?
- Vi utvecklade skolmåltiderna
i Piteå kommun. Vi införde till exempel salladsbuffé till elevernas lunch och ändrade på gamla traditioner i skolmatsalen. Vi tog helt enkelt skolmåltiderna ett steg längre. Och vann också ett nationellt pris för det arbetet, Stora måltidspriset.
Sedan sju år tillbaka jobbar du på Hushållningssällskapet som matkonsult. Vad gör du där?
- Jag utbildar, fungerar som rådgivare, drar igång olika projekt inom matområdet, föreläser och demonstrerar mat. Jag möter både barn och vuxna i mitt arbete. Från skolornas värld, där jag lär barn hur man ska så, skörda och tillaga maten som man skördat. Eller så kan det handla om matmiljön, vett och etikett, dukning och sådant som gör måltiden trevligare. Allt från det till att dra igång stora projekt och nätverksbyggande.
Ett av mina första uppdrag hos Hushållningssällskapet var att föra samman lokala producenter. I dag är Matproducenterna i Norr en stor ekonomisk förening med 32 medlemsföretag i Norrbotten och Västerbotten. Omsättningen är i dag tre miljarder per år och föreningen har ungefär 1.000 anställda.
Nämn några speciellt lyckade projekt som du varit delaktig i?
- Ja, ursprungsklassningen av Kalixlöjrommen är ju helt klart lyckad. Rommen har blivit ett "draglok" till andra råvaror. Den är dörröppnaren skulle jag vilja säga.
Vilka råvaror är aktuella nu?
- Siklöjan, Norrbottens landskapsfisk. Det är en utvecklingsbar matfisk och nu börjar vi se resultat. Fisken som gömmer den åtråvärda rommen har traditionellt ansetts som "bara" romfisk. Men efter att jag skrivit en bok och vi har lyckats få fiskproducenterna att
vidareförädla den genom att filéa den, så kan den nu köpas i flera varianter. Grand hôtel i Stockholm har den på sin meny numer. Dessutom använder kocklandslaget siklöjan som råvara.
En annan norrbottnisk maträtt är samiska suovasen som skulle kunna ursprungsklassas. Ett arbete pågår kring det. Kaffeosten är en annan. Det finns många produkter som skulle kunna ursprungsskyddas som norrbottnisk produkt i framtiden.
Hur har matmedvetandet ändrats generellt genom åren?
- Jag ser stor skillnad bara under de senaste åren. Det har gått från kvantitet till kvalitet. Många fler gör aktiva val redan i butiken. Köpbeteendet har ändrats. Det gläder mig.
Lever du som du lär?
- Jo, det gör jag. Men visst kan jag slarva någon gång. Men det handlar ju om val. Man kan ju välja bort ananas eller apelsiner ibland till desserten och i stället använda lingon. I stället för hittransporterade frukter, varför inte använda sig av nyttiga och goda norrländska bär fulla av midnattssol?
Finns det något som du inte äter själv?
- Jag måste svara fiskbullar. Fick problem med dem redan i skolan. Jag var helt enkelt inte van vid dem. Hemma åt vi aldrig fiskbullar.