Julrusch i stjärnfabriken
Redan i augusti börjar man tänka på julen i det stora växthuset på Ekerö. I mitten av november råder full julrusch. Då börjar nämligen de 120.000 julstjärnorna växa ur sin barnkammare.
FULLT UPP. Redan nu råder julrusch i de stora växthusen på Ekerö. Håkan Alverbäck, VD på Alverbäcks blommor gillar att julstjärnan fortfarande är så förknippad med julen.
Foto: Janerik Henriksson/Scanpix
dagarna i augusti började arbetet med julstjärnorna. - Vi köper dem som små sticklingar och planterar dem i början av augusti. När de rotat sig toppas de för att varje planta ska börja grena sig, berättar Håkan. - I september börjar vi med att mörklägga nätterna så att de får minst 14 timmars mörker per dygn. Det måste de ha för att gå i blom, berättar han. Högblad
De röda bladen är dock inte några blommor eller kronblad ur vetenskaplig synvinkel, utan kallas högblad. Blommorna är enbart de pyttesmå knapparna längst upp på varje gren. Enligt den aztekiska mytologin färgades julstjärnan röd av blodet som droppade från en gudinnas brustna hjärta. Numera är julstjärnan dock inte alltid röd, utan finns i en lång rad färger och andra variationer. Allt från vitt till laxrosa, rosa och till och med gult finns att tillgå. Alverbäcks odlar hela 14 olika sorter, de flesta är röda, ett par är vita. Men även en rosa sort har smugit sig in i växthusen. - Dem har vi fått av misstag. Det är rött och vitt som säljer, rosa skär sig mest mot de röda julgardinerna, säger Håkan
Alverbäck krasst. - Men konsumenten ser inte skillnad på de olika röda sorterna. Det är mest vi odlare som vill ha olika sorter för olika
ändamål, berättar han. Unga plantor
En av de röda sorterna skiljer dock sig ganska tydligt ur mängden. Den heter Jester och har ett tydligt uppåtsträvande växtsätt. Den ska även vara en aning tåligare än andra sorter och klarar därför transporter bättre. Julstjärnan som på latin heter Euphorbia pulcherrima, kommer ursprungligen från Mexico och växer numera vilt även på Kanarieöarna och kring delar av Medelhavet. Den ursprungliga arten kan bli en flera meter hög men ofta ganska gles buske. De sorter som säljs i blomsteraffärerna är uppdragna från sticklingar och är väldigt unga plantor, men de är även förädlade för att vara mindre och kompaktare i storleken för att passa som krukväxt. Nya färger och sorter tas fram genom korsbefruktning och fröförökning, vilket är ett långsamt arbete. Förädlingsarbetet sker främst i Tyskland, Holland och USA.
Har du också hört ryktet om att julstjärnor injiceras med gift för att inte växa sig så höga? Den välspridda myten uppstod för många år sedan, när växtförädlare ville använda ett kemiskt ämne för att hålla nere storleken på julstjärnorna. Djurrättsaktivister som protesterade mot att samma ämne skulle testas på djur spred informationen som i dag mest liknar en gammal myt. Dagens julstjärnor är genetiskt småväxta och har alltså inte fått några giftinjektioner. TT Spektra Julstjärnan vill ha ganska jämn bevattning, och torka ut lätt mellan vattningarna. Vattna cirka två gånger per vecka. Gödning är onödigt. Plantan du köper är tillräckligt "mätt" att klara sig julen ut. Oftast vill man ändå inte spara plantan för länge på vårkanten. Det går att spara julstjärnan länge, eftersom den är tålig. Det svåra är att få den att blomma igen, till nästa jul. För det behöver den ljusa dagar och 14 timmars kolsvarta nätter i 6-7 veckor, vilket inte är helt lätt att ordna hemma. Julstjärnor är ganska tåliga blommor, men de är känsliga för kyla och drag. Ställ dem inte för kallt eller dragigt och packa in dem väl på väg hem från blomsteraffären. Vanlig rumstemperatur är bäst. Frukt och blommor trivs inte ihop. Frukt, speciellt äpplen, avger etylengas som julstjärnor och även andra krukväxter inte mår bra av. Ställ därför inte fruktfatet bredvid blomkrukan. Många julstjärnor som säljs i Sverige är uppdragna från sticklingar i växthus i Sverige. De som har fraktats en längre väg från exempelvis Holland kan ha något sämre hållbarhet eftersom skakningar under frakten kan få etylengas att utlösas ur växtens egna blad.
Så jobbar vi med nyheter