Johan Cullberg är kritisk mot psykvården
Foto: Susanne Karlsson
Förr fanns varken psykofarmaka eller psykoterapi. Det var hårdare tag och patienter låstes ofta in på livstid. På 1960-talet började det psykoterapeutiska sättet att se på människan så smått komma för att slå ut i full blom på 1970-talet. Då skulle medicinerna bort eftersom de pacificerade patienterna och omöjliggjorde samtalsterapin.-Psykiatrin är ett teoritunt verksamhetsområde och Sverige är ett enfrågeland, säger Johan Cullberg. Därför går det mode i olika behandlingssätt och allt gammalt rensas bort när det nya ska in. Det är synd för det finns bra saker man borde behålla.Under de sista decennierna av 1900-talet deltog Johan Cullberg ofta i den offentliga debatten och ansågs kontroversiell till exempel för att han inte valde sida mellan dem som enbart ville medicinera och dem som bara ville bedriva samtalsterapi. Biologiskt synsätt
Från 1980-talet ersattes det så kallade psykodynamiska sättet att se på människan med det biologiska och botemedlen har kommit att bli antidepressiva mediciner och kognitiv beteendeterapi. Johan Cullberg som alltså är läkare i botten och har en lång utbildning inom både den medicinska och den psykologiska behandlingen och vill inte välja sida mellan dessa. Hans ledstjärna är att arbeta för det som är bäst för individen. -Psykoser kommer ur den sjukes sårbarhet - de som drabbas är känsligare än andra. En psykotisk människa är i första hand rädd. Hon skäms också ofta för sitt tillstånd och har svårt att söka hjälp och svårt att få hjälp. - Farligheten är starkt överdriven men kan aktualiseras i kombination med personlighetsstörning och missbruk, säger Johan Cullberg.Kunskap om människor
Johan Cullberg beskriver dagens psykiatri som låghalt. Det naturvetenskapliga benet är mycket stabilare än det humanistiska. Han beklagar att så få läkare väljer psykiatrin som specialitet och konstaterar att de som ändå gör det behöver få mera människokunskap.-Det är också viktigt att få in glädjen och att sprida hopp inom psykiatrin. Patienterna växer av det hopp om bot och bättring som läkaren kan förmedla, säger Johan Cullberg.Johan Cullberg känner med de distriktsläkare som i dag är satta att på 20 minuter diagnostisera, tala med och behandla sina patienter för till exempel depressioner. Det är en ekvation som är omöjlig att få att gå ihop. Lärande möten
Läkarna behöver mycket mera tid och utbildning för att lära känna sina patienter och deras problem.-Jag har lärt mig något av varje patient jag mött under mina 50 år i psykiatrin, säger Johan Cullberg. - Jag har lärt mig om patienten, om oss människor, om samhället och om mig själv. Jag är oerhört tacksam för det!
w Johan Cullberg listar sju punkter, sju principer, som han menar bör gälla för vård av dem som första gången drabbas av en psykos. Punkterna kan också fungera som en modell för en god psykiatri.w En patient ska få snabb hjälp på sjukhus eller via hembesök.w En patient ska få ett genomtänkt psykologiskt bemötande och känna att behandlingen så långt det är möjligt sker på hans eller hennes villkor.w Familjekontakt ska etableras så fort som möjligt. Familjer som har svårt att fungera ska erbjudas stöd.w Vården ska vara lättåtkomlig för de patienter som får nya psykoser.w Rätt medicinering. Psykospatienter behöver ofta lugnande och sömngivande mediciner. För höga doser antipsykotiska mediciner kan ge besvärliga biverkningar och göra patienterna rastlösa och ångestfyllda.w Patienter som drabbats av psykoser behöver mycket stöd. Små, stimuluslåga och personligt inredda krishem utanför sjukhusområdet och med plats för tre till sex patienter fungerar bättre än inläggning på sjukhus.w Tidig rehabilitering och hjälp med egen bostad och sysselsättning för dem som saknar det bidrar till förbättrad psykisk hälsa.
Så jobbar vi med nyheter