Jätteröj i Bodenskogarna
Avverkningen i Eldslandet har startat. Skogen måste ner under vintern. Tempot är högt med skogsmaskiner som kör i skift. - Ett sådant här projekt har aldrig genomförts i Sverige, säger Jim Degerman, produktionsinspektor vid Norra Skogsägarna.
Dessutom snöar det. Här gäller tungan rätt i mun för att hålla sig i hjulspåren som skogsproffsen kört upp med sina fyrhjulsdrivna jeepar.
Räddningen i form av Jim Degerman uppenbarar sig. Vi rullar vidare i hans bil med målet en rastkur som står uppställd nära den första avverkningszonen.
- Titta ner mot dungen, pekar Jim Degerman. Där brann det i fredags.
Mäktigt landskap
Avverkningarna i brandområdet påbörjades i veckan nära själva ån, väster om byn Klusån. Skogsbranden har skapat ett märklig landskap. Här och var finns zoner där elden bränt av rötterna och träden rasat. Det ser närmast ut som ett plockepinn, en våldsam oreda av trädstammar.
På andra ställen står sotiga tallstammar kvar. Men elden har förintat livskraften så att kronorna antagit en dödlig brunorange färg.
Skogsentreprenören Per Andersson, Högsön utanför Råneå, tar igen sig i rastkuren. Han har en maskin i verksamhet och ytterligare en på gång längs skogsbilvägen.
- Vi jobbar så mycket vi kan, även nattetid. Finns inte så mycket att göra här, förutom att jobba och sova och vi försöker att arbeta in fredagarna.
Två förare och fem maskiner
Totalt ska fem skogsmaskiner med två förare på delta i jobbet.
- Ungefär som att köra vindfällen, beskriver Per Johansson arbetet med brandskadade skogen. Mycket skog har fallit omkull.
Jim Degerman betecknar insatserna med att ta vara på brandskadade skogen som intressanta, något av ett pionjärprojekt. Cirka 1.000 hektar ska bearbetas, vilket beräknas kräva uttransport motsvarande cirka 2.200 timmerbilar med släp.
- Ett väldigt stort jobb. Och det ska gå fort också. Virket bör vara ute innan juni och det som går att såga innan mars.
- Men vi tror att vi har bra lösningar genom att vi är duktiga entreprenörer. Nej, inga nybörjare här, fasicken heller. Området är stort och otroligt mycket pengar står på spel.
Risk för insektsangrepp
Anledningen till att tempot måste vara högt är att man inte vill ha virket liggande över sommaren. Bland annat finns risk för insektsangrepp.
Kraven är därför stora att allt fungerar.
- Det är mängden som gör att det blir svårt, inflikar Helena Gålnander.
Hela systemet med maskiner, logistik och transporter måste fungera utan avbrott.
- Det är bra vägnät i området. Fast några vägar måste byggas, klargör Jim Degerman.
I ett inledningsskede tar man hand om de fallna träden, så långt möjligt är innan snön täcker stammarna. Därefter tas de stående träden ner. Energiveden körs till Boden, Råneå och Skellefteå. Det som går att såga transporteras till Kåge Såg, medan stolpvirket går till Norra Skogsägarnas fabrik i Bjurholm. Allt sorteras på plats i skogen.
Något gigantiskt upplag i området iordningställs inte för energiveden. Varje markägare får i stället sitt eget lager.
Fredrik Eriksson sitter i en röd skogsmaskin, en skördare, sågar och kvistar liggande träd jämte tar ner de stående.
- Just här är det inte så många som ligger. Men längre ner ligger gode mycke, förklarar bodensaren när han tagit paus.
Problemet här, i motsats till vindfällda träd som ligger åt samma håll på marken, är att träden ligger huller om buller.
- Därför går det inte lika fort med arbetet här. Nästan som terapi, småskrattar han.
Ingen snö, ingen storm. Och kallt i vinter för skogsbilvägarnas skull, sammanfattar Jim Degerman de önskvärda framtidsutsikterna för avverkningen i Eldslandet.
- Och det är skönt att vi är igång nu, avslutar han med en lätt suck.
Brandområdet är fortfarande avspärrat. Risk finns att träd faller eftersom de står ostadigt på grund av att rötterna bränts av. Mycket har redan fallit, och mer väntas tippa under vintern. Som Jim Degerman uttrycker det: "Du ska inte gå in där och drälla".
När allt är avverkat röjs området genom att skogen som är i plantstadiet, för liten att ta tillvara, tas bort. Marken får därefter vila innan den bereds för att möjliggöra plantering av ny skog.
Olika metoder planeras för att få ny skog, föryngring. En del fröträd lämnas, vissa områden frösås och på andra används konventionell plantering. Flera trädslag ingår i föryngringen, tall, gran, contorta och även björk.
Om fyra år ska det mesta av denna brunna skogen vara åtgärdad.
När allt är avverkat röjs området genom att skogen som är i plantstadiet, för liten att ta tillvara, tas bort. Marken får därefter vila innan den bereds för att möjliggöra plantering av ny skog.
Olika metoder planeras för att få ny skog, föryngring. En del fröträd lämnas, vissa områden frösås och på andra används konventionell plantering. Flera trädslag ingår i föryngringen, tall, gran, contorta och även björk.
Om fyra år ska det mesta av denna brunna skogen vara åtgärdad.
Så jobbar vi med nyheter