"Jag har utvecklats som person"

Du är nominerad till årets norrbottning 2010. Känner du dig som en riktig norrbottning? - Det gör jag på något sätt. Jag har bott här i tio år, men också i Västergötland i 15 år så det är lite både och. Jag har många vänner och bekanta här och det känns som att jag har tagit del av naturen och allt vad det har att erbjuda. Jag gillar fjäll och snö. Anledningen till nomineringen är förstås OS-gulden. Kan du i efterhand förstå vad som egentligen hände? - När man är mitt uppe i det blir det inte så stort. Det är något man har drömt om sedan man varit grabb och sett fram emot att ta ett OS-guld eller VM-guld. Men ju närmare verkligheten det blir och då man väl är på plats känns det som att man har en stor chans, en bra möjlighet. Då jag lyckades kändes det därför inte så mycket. Det har sjunkit in mer och mer efteråt, men det jag tar med mig är framförallt känslan i skidåkningen - det är det som var roligast och skönast. Att jag vann är egentligen ganska mycket tillfälligheter, någon sekund hit eller dit, det är så det är i elitidrott. Men min form och känslan jag hade är något jag själv kan ta med mig. Experter pratar redan om att du kan bli en av de största skidåkarna genom tiderna. Hur känns det att höra? - Att höra hur det spekuleras hör till det jag gör, folk jämför och sätter in i fack, det är inget jag funderar på eller har som mål. Jag gör det här för att jag gillar skidåkning och för att hitta den där känslan som jag pratade om, när allt stämmer. Så länge jag drivs av det fortsätter jag. Jag drivs inte av att jämföras med idrottare som har varit aktiva förut. Hur har livet förändrats efter OS? - Den största förändringen är att jag blir igenkänd, sedan fortsätter livet som vanligt. Jag har inte förändrats mer än att jag kan tänka tillbaka och vara nöjd med det jag har gjort och erfarenheten jag fått. Det är mycket positiva saker och jag har utvecklats som person. Det är kul att lyckas med det jag håller på med. Sedan stöter man ju på folk som känner igen en och vill prata skidor. I landslaget är skillnaden att det inte varit så mycket uppståndelse runt mig, det har varit mer kring andra, men nu är det en del runt mig. Är det många som velat bli kompis med dig på Facebook nu? - Ja, det är rätt mycket, från alla möjliga. Jag hinner inte svara på alla, men försöker svara på autografbrev allt eftersom. Det är kul att folk följer en. Är du aktiv på Facebook? - Nej, inte så värst. Jag smyger väl omkring där som alla andra (skratt). Är du kompis med norska skidrivalen Petter Northug? - Jag vet faktiskt inte. Jag tror
inte det - du får gå in och kolla. Det är rätt många, jag brukar bara acceptera dem, det är kanske kring tusen stycken. Vad tycker du om att det alltid snackas om er rivalitet? - Det har blivit en grej av det och jag tycker mycket är överdrivet. Jag förstår att det är kul att fokusera på kampen mellan oss, men jag tröttnar på det. Jag tycker det tar bort fokus från vad det egentligen handlar om - att åka skidor. Jag är inte här för att slå honom, jag är med för att jag vill hitta känslan i skidåkningen. Men jag förstår att folk tycker att det är lite roligt. Han lär i alla fall aldrig kunna bli årets norrbottning ... - Haha. Nej, precis. Vilken kandidat röstar du på? - Oj, det är jättesvårt att säga,
alla är engagerade människor som brinner för det de gör. Men om jag ska välja blir det Tobias Lindfors.

"Jag har utvecklats som person"

Marcus Hellner har bott i Norrbotten i tio år och det är här han känner sig hemma.