Ingång: Byggglädje på gränsen
Dessutom lyckades jag hitta den dyraste tapetrullen av alla i stadens färgaffär. Den var intensivt orange, hade en läckert modern vinylyta och bestod av stora blommor. Snyggt skulle det bli! Och spännande var det att följa husbygget från skisstadiet fram till inflyttning.
Vi hade köpt stomrest hus och min pappa jobbade och slet, vid sidan av sitt vanliga arbete, med att göra huset beboeligt och fint. Man kan inte påstå att det rådde någon byggboom i byn, möjligen byggdes ytterligare ett hus medan jag bodde kvar hemma. Det är först nu som byggandet i min forna hemkommun har tagit fart, nybyggarna består inte längre enbart av de allra modigaste optimisterna, efterfrågan på bostäder är hög och även begagnade villor kostar en rejäl slant.
Bostadspriserna i Haparanda steg ett snäpp för varje hammarslag som snickarna slog i Ikeahuset och har nu nått oanade höjder. Bostadsrättspriserna har ökat med 200 procent och genomsnittsvillan har blivit 60 procent dyrare på drygt ett år.
Detta är familjen Vuokila mycket glada över. De bestämde sig för att bygga hus innan Ingvar Kamprad tackat ja till Haparandas frieri och kan nu sova betydligt lugnare om natten när det vet att andrahandsvärdet är tryggat. Vuokilas har bott lite mer än ett år i sin nybyggda villa som vi tittar in i i dag.
En annan som gläds åt byggandet i gränsstaden är Anna Merefält som strax före jul flyttade in i ett nybyggt hyreshus med utiskt över älven och den finska sidan. Anna Merefält träffar du också i veckans Haparandaspecial på sidorna 5-6-7-8.
Trevlig läsning!
Så jobbar vi med nyheter