Inför sametingsvalet

Vilka effekter har sametinget haft för samerna under de här åren?  ? Det ska man väl egentligen fråga samerna, men jag menar att sametinget är ett forum för att diskutera och föra upp de samiska frågorna på agendan. Det handlar också om att få den politiska diskussionen levande. Sen har vi också sett en del negativa effekter med många små partier och splittring. Det försökte vi rätta till med nya regler inför det här valet. Men sammantaget menar jag att sametinget har gett en ökad legitimitet för de samiska frågorna och en möjlighet för samerna att driva dem i förhållande till regering och riksdag. Ett exempel på konkret inflytande som sametinget har är att jag träffar dem en gång om året för att diskutera aktuella frågor. Har det haft några effekter på landets övriga befolkning att sametinget inrättades?  ? Vi gjorde en undersökning för drygt ett år sedan om vad svenska folket tycker om samer och samisk kultur, vad de vet och om de vill veta mer. Det som var glädjande var att man hade en positiv bild av samer, men man tyckte också allmänt att man kunde ganska lite. Det visade sig sedan när vi ställde kunskapsfrågor att uppfattningen om samer och samisk kultur var ganska grund och att man ville veta mer. I stort sett alla kände dock till samerna som vår ursprungbefolkning och det tror jag delvis är tack vare sametinget, samtidigt som det här att människor vet lite ger tinget ett uppdrag som ligger och väntar. I dag handlar sametingets befogenheter främst om att administrera och verkställa beslut. Hur ser planerna på förändringar i tingets funktion och befogenheter ut?  ? Förslaget i höstens propostion, som gäller att föra över arbetsuppgifter från länsstyrelsen och Jordbruksverket till sametinget, kommer främst att röra rennäringen. Allt som står i den rennäringspolitiska utredningen kommer vi inte att kunna lägga över på sametinget redan i år, men till exempel renmärkesregistret, det som gäller betestider och annat som praktiskt och specifikt rör just rennäringen tror jag blir ganska enkelt att flytta. Och redan från 1 januari i år har sametinget fått ta över frågor från regeringen som gäller information om samer och samisk kultur. Hos många är nog bilden av ett ganska bråkigt sameting etablerad. Tycker du att den stämmer?  ? Det där är ju en del i politiken och man ska ha med i bilden att sametinget är en ung politisk församling som kanske inte riktigt har hittat sina arbetsformer. Att det var så många partier från början tror jag bidrog till splittring. Nu har vi infört regler med spärrar mot väldigt små partier för att förhindra den splittringen. Vilket ansvar har regeringen för att sametinget fungerar?  ? Under min tid som sameminister har vi bidragit med kompetens för att organisera verksamheten och pengar för att bygga upp bättre kanslistrukturer. Just nu hjälper vi till med finansieringen av en särskild kanslichef för att förbereda same-tinget för ökade arbetsuppgifter. Dels handlar det om att hjälpa sametinget att fungera bättre rent administrativt, men också om att vi måste vara trygga med att det fungerar när vi lägger över uppgifter som innehåller myndighetsutövning på dem. Finns det några problem med att sametinget är både myndighet och folkvalt organ?  ? Det finns de som tycker att man ska dela på de båda, men jag menar ändå att av det vi sett hittills kommer det här att fungera. Man kan titta på kommuner som modell för hur det kan fungera mellan politisk ledning och förvaltning. Språkfrågan ligger i dag på sametinget, men samtidigt finns det de som menar att man har fått ansvaret, men inte pengarna. Vem bär ansvaret för att samiskan bevaras?  ? Regeringen och staten har tagit ett ansvar. Staten har en roll i att skapa möjligheter, men sedan har också samerna ett ansvar för att bevara språket. Vi har beslutat att samiskan är ett officiellt språk i norr och vi har ett arbete på gång för att utöka förvaltningsområdet till att omfatta också sydsamiskan. Vi tittar också på möjligheterna att kunna läsa samiska och det är här resursfrågorna kommer in. Pengar är alltid ett dilemma och en restriktion ? i andra skolor också. Men för dagen har jag ingen ytterligare kommentar kring de resursfrågorna. Om samerna tillerkänns ett utökat självbestämmande föreligger en uppenbar risk för skärpta konflikter, kanske främst inom renskötselområdet i frågor som rör mark och vatten, jakt och fiske. Hur hanterar rege-ringen följderna av ett utökat självbestämmande?  ? Det här rör ratificeringen av ILO-konventionen och samerna menar att det tar alldeles för lång tid. Men från regeringen sida vill vi ha ett mycket bra underlag först, just för att undvika konflikter. Vi har haft en stor utredning kring konventionen, vi har haft en rennäringspolitisk utredning och just nu har vi dels en gränsdragningskommission som tittar på sedvanerätt och vilka gränser som finns för renbetet historiskt och dels en utredning som tittar på jakt och fiske. Hur ser tidtabellen ut för det här?  ? De två sista utredningarna ska vara klara i december. När de har remissbehandlats får man ta ställning till hur man går vidare. På vilket sätt stödjer regeringen rennäringen i dag?  ? Dels har vi ett pristillägg för renköttet. Inom samma anslag finns det pengar till att bland annat hålla renstängslen mot Norge i skick. Inom ramen för miljö- och glesbygdsstöd går att göra insatser också för samisk näringsverksamhet. Länsstyrelserna gör insatser för att hjälpa till med administrationen. Sedan har staten ställt upp med konkret förhandlingshjälp och pengar i de konflikter som finns gällande renbetet. Vi utreder också var flaskhalsen finns som gör att renköttet inte når de stora marknaderna och ser om vi kan underlätta marknadsföringen av renköttet. När det gäller slakten kommer nya EU-regler att ge ökade möjligheter för småskalig och mobil slakt. Kan man göra något mer, till exempel när det gäller skydd av betesmark och liknande?  ? Det där handlar om regionala avgöranden där man måste väga olika intressen mot varandra. Jag menar att rennäringens röst ska höras lika mycket som andra röster. Men om kan man göra något mer där vet jag inte. Är det realistiskt att tro att rennäringens röst någonsin blir lika stark som stora internationella gruvbolags och skogsbolags?  ? Nej, men där har ju det allmänna ett ansvar för att höra olika aktörer och intressenter. Var står vi i dag i frågan om utvidgad sameby?  ? Det är en svår fråga som kräver mera behandling. Vi har remissbehandlat förslagen och fått in väldigt många och vitt skilda synpunkter. Jag tror inte att vi kommer att få med den frågan i höstens proposition. På vilket sätt påverkar uppdelningen mellan renägande och icke renägande samer det samiska samhället?  ? Det kan bli spänningar. Det gäller att hitta ingångar i det som både skapar jämlika villkor mellan samerna, men samtidigt skapar möjligheter att driva och utveckla rennäringen. Sammanfattningsvis: Vad har varit bra med svensk samepolitik de senaste tio åren?  ? Vi har tagit ett antal viktiga beslut. Det handlar dels om ursäkten för gångna tiders oförätter, och nu fyller vi den ursäkten med ett konkret innehåll. Vi har haft ett omfattande utredningsarbete och vi har jobbat mycket med informationsfrågorna. Vi har också tagit beslut kring sametinget och vi går nu vidare med ILO-konventionen. Vad har varit dåligt?  ? Det får väl egentligen andra recensera. Men det är klart ? jag är ju en tidsoptimist och hade väl önskat att vi skulle komma lite snabbare fram när det gäller ILO-konventionen. FAKTA/SAMETINGSVALET Av de 7.179 personer som är upptagna i röstlängden till detta val är cirka 800 nyanmälningar. Till det första sametingsvalet, som hölls 1993, var 5.390 personer anmälda till röstlängden. 53 personer fick avslag på sin ansökan inför årets val. I Sverige är det förbjudet att reg