– När de nya studenterna kommer till Luleå tar vi phösare hand om dem. Vi möter dem när de kommer med tåg och på flygplatsen. Vi visar dem till bussen och på busshållplatserna på Porsön finns andra phösare som tar emot dem. Inskrivningen till universitetet är knappt två veckor innan den verkliga studietiden börjar. Den tiden kallas nollningsperiod och den är till för att de nya studenterna ska lära känna staden och sina klasskompisar. Phösarna hjälper dem med att komma närmare varandra, vi ordnar lekar och fester. Det är mycket praktiskt från början. Dessutom får ju vi phösare en bra gemenskap med varandra. Det är studentkårerna som organiserar phösarna och välkomnandet av de nya studenterna under nollningsperioden.
– De nya studenterna har en ”nollebricka” i ett snöre runt halsen, varje utbildning har en egen färg på brickan. På den står namn, vilken klass du går på, ålder och var man kommer ifrån. Det är bra för då är det lätt för dem att känna igen andra nya studenter.
– Nej, allt vi gör är frivilligt och de som inte vill vara med är inte det. Jag var själv inte med på allt under nollningsperioden.
– För att jag tycker det är kul att hjälpa nya studenter in i gemenskapen, det är en viktig tid för dem. Jag kommer ihåg hur det var när jag kom till Luleå för ett år sedan. Min egen nollning minns jag med stor glädje och jag vill vara med om det igen. Det är en kul tid.
– Jag kom med flyget och phösarna tog emot mig på Luleå flygplats. Jag var lite nervös, och det var svårt att veta hur det skulle bli. Då var det jätteskönt att det stod någon där som man kunde fråga. Nollningen var kul, vi hade mycket lekar utomhus och det gjorde att vi fick en bra gemenskap i klassen direkt. Vi kom igång med våra studier på en gång, teknologerna gör ”matteproppen”, en repetition av gymnasiematten. Jag valde Luleå för att det verkade vara en skön stad med nära till naturen och ett aktivt ställe. När jag kom hade jag aldrig varit i här tidigare. Men det blev bra och jag trivs.
– Under hela våren har vi gått på phösarmöten, det har det varit utbildning där vi har fått lära oss hur vi ska ta emot studenterna och praktisk information. Vi får lära oss vad det är som är viktigt och framför allt tänka tillbaka på hur det var när man själv var ny här. Det är ungefär en phösare på tio nya studenter som jobbar i en klass.
– Ja, de ser kanske våra overaller och vi ska ha rundvandring i Luleå.
– Vi är lätta att känna igen och studenterna kan ta hjälp av oss. På ena benet står vad vi heter och så har vi olika märken på overallen. På väster axel sitter årets phösarmärke så studenterna kan se vilka som är phösare detta år.
– Under nolleperioden tar vi inte av oss glasögonen alls. Det är för att vi ska vara neutrala. Vi ska vara opersonliga och det är inte vi som är viktiga. Det som är viktigt är att klassen lär känna varandra och får en bra, trygg, och nära gemenskap.
elisabeth.hedman@norrbottensmedia.se