I Råneå är prästyrket ingen kvinnofråga

Kvinnoprästfrågan är fortfarande på tapeten 50 år efter att kvinnor släpptes in i ämbetet. Kyrkoherde Helen Lundberg i Råneå fick i sin hand, efter en rensning i ett gammalt byakapell, en Kuriren daterad 19 november 1951. En av rubrikerna löd "Hotar kvinnlig präst mannens prestige?"  - Det kunde vara skrivet i dag, säger hon roat om debattartikeln som Kristeliga föreningen unga kvinnor KFUK, författat.

Foto:

Norrbottens län2008-09-25 06:00
Elsa Rensfeldt
Det handlar om människosyn och inte teologi när det kärvar i frågan, menar denna första kvinna till kyrkoherdeämbetet i Råneå. En uppmärksammad tillsättning eftersom den skedde i en församling där ett visst högkyrkligt kvinnoprästmotstånd rått under många år. - En högkyrklighet bland somliga vilket låg som ett raster över en lågkyrklig bygd, något som folk for illa av, säger Helen Lundberg som tillträdde år 2003. Hennes ingång i bygden blev ljus och positiv, hon berättar att hon togs emot med öppna armar från start. - Vad roligt, sade man, och jag har aldrig känt att folk inte kunnat acceptera en kvinnlig präst när det gäller förättningar och annat. Och inte heller att man skulle ha svårt med en kvinna som chef. Vi har ett bra samarbete, säger Helen Lundberg om sina samtliga medarbetare, däribland prästkollegan Lars Gustafsson. Mänskligt
Inte heller de förtroendevalda i församlingen finns det några samarbetssvårigheter med. Under intervjun tittar kyrkorådets ordförande Per-Ola Larsson in och morsar på kyrkoherden. När han får klart för sig vad Kuriren gör där säger han med godmodig indignation: - Varför måste man fokusera på kvinnligt och manligt, det handlar ju om mänskligt. När det gäller den gamla Kuriren-tidningen med den dagsaktuella artikeln om de kvinnliga prästernas intåg i den svenska kyrkan kommenterar Helen Lundberg ett av styckena i texten. Det handlar om sekularisering av kyrkan: - I dag hör man på vissa håll synen att kvinnliga präster innebär en ökad sekularisering av kyrkan. Lustigt, för i artikeln från 1951 säger KFUK att det finns en fara i dröjsmålet att upplåta prästyrket för kvinnor på grund av den starka sekularisering som samhället då var inne i, säger Helen Lundberg. Det vill säga, man menade att den kvinnliga prästen behövdes i kyrkan just för att undvika sekularisering. I den halvsekelgamla artikelns slutkläm kan man också läsa: Mindre maskulint
"Varken manlig eller kvinnlig prestige får spela in vid avgörandet av kvinnans ställning inom kyrkan. Här är det inte fråga om prestige utan om människovärde. Om kvinnans tillträde till prästämbetet skulle medföra att denna ’maskulina karaktär’ mildrades, skulle detta vara till båtnad för kyrkan".
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!