Vi är många som drömmer om en värmande braskamin under kalla vinterdagar.
Men vill det sig illa kan den mysiga brasan förvandlas till en mardröm.
Eldstäderna är vanligaste brandorsaken i villor och småhus.
– Att det eldas på ett felaktigt sätt är jättevanligt, säger Daniel Olsson, brandingenjör vid räddningstjänsten i Luleå.
Braskaminernas popularitet har ökat under senare år när många villaägare vill komplettera sin uppvärmning eller bara kunna ha möjlighet att trivselelda. Daniel Olsson, 41, är brandingenjör vid räddningstjänsten i Luleå där han jobbat sedan 2007. I hemmet på Räfsarstigen i Gammelstad har han en eldstad som installerades under 1980-talet.
Vintertid brukar han tända en värmande brasa några gånger per vecka, vanligtvis under helgerna när familjen är ledig.
– Huset värms upp med fjärrvärme och luftvärmepump men när det är riktigt kallt är det skönt att få lite extravärme, säger han.
När vi nu går in i den kallaste årstiden så ökar eldandet i villor och småhus. Daniel Olsson betonar hur viktigt det är att man alltid följer leverantörens eldningsinstruktioner. En braskamin är inte tillverkade för att vara primär uppvärmningskälla och det finns en tumregel att följa. Saknas instruktioner vid köpet finns en rekommendation från räddningstjänsten om att aldrig elda mer än tre kilo ved per timme. Man ska heller inte elda mer än tre-fyra timmar i sträck och man bör låta eldstaden vila under lika lång tid som man eldat.
– Braskaminerna tål en viss kilowatt annars finns det risk att rökröret blir för hett. De flesta stålrörsskorstenar är godkända för en maximal rökgastemperatur på 450 grader, men eldar du på hårt så kan temperaturen bli närmare 600 grader, säger Daniel Olsson.
När det gäller bränder i småhus så är soteld den vanligaste brandorsaken. Under perioden 2008-2012 stod soteld för 31 procent av räddningstjänstens insatser till brand i småhus i Sverige. Risken för soteld ökar om man använder fuktig ved och pyreldar, då skapas tjärbildning i skorstenen. Tjäran kan antändas och leda till brand med våldsamt förlopp. Sotelden upptäcker man när det mullrar kraftigt i skorstenen. Lågorna kan slå upp flera meter från skorstenen.
– Vi har tappat lite grann av riskmedvetandet. Förr i tiden var det mycket vanligare med eldstäder och man visste att hjälpen var långt bort om någonting gick fel. Man tänkte på riskerna på ett annat sätt och var duktigare på att handskas med eld, säger Daniel Olsson.
En annan brandorsak är felaktig hantering av aska och sotrester.
– Det ska vara en självklarhet att man alltid sätter det i en plåthink och låter det kylas ner utomhus, tillägger Daniel.
Efter att man gjort en anmälan till sin kommun är det fritt fram för vem som helst att installera en braskamin. Men det finns regler som man måste förhålla sig till. Till exempel hur genomföringen av rökrör genom bjälklag ska se ut. Det måste vara rätt avstånd till brännbart material.
Därför ska man alltid låta en sotare eller annan sakkunnig genomföra en besiktning innan man börjar elda. Eldar man regelbundet ska man sota rökkanalen en gång per år, säger Daniel Olsson och påpekar att man med sotningen får bort sotavlagringar och eventuell tjärbildning.
– Sotaren utför även brandskyddskontroll där han med hjälp av en kamera kan filma och identifiera om det finns fel eller brister i anläggningen.