Hem för jobb och avkoppling

Att bo på jobbet, att jobba hemma ? en kombination som verkligen kan locka fram arbetsnarkomanen i en. Det intygar konstnären Anna-Stina Eriksson. Efter 17 år med en ständigt öpppen ateljé har hon dock börjat värna privatlivet och tar numera bara emot bokade besök.
Villan med tillhörande atejé och keramikverkstad byggdes 1988 efter Anna-Stinas egen ritning. Då var Timviken på Renön ett iivenväxt ingenmansland. Nu är det ett strandnära paradis med 30 bofasta.

Norrbottens län2006-12-12 06:00
Omslingrade kroppar i keramik tillverkade i japansk rakuteknik, glaskonst att hänga i fönstret, målningar på väggarna, muggar, skålar, smycken ... Anna-Stina Erikssons produktion har vuxit och breddats under de nästan 20 år hon jobbat som konsthantverkare och i den ljusa, luftiga ateljén finns smakprov på de flesta tekniker hon arbetar med. Här har allt ifrån busslaster med PRO-medlemmar och konststudenter till japanska keramikinköpare varit på besök. Ateljén, med över fyra meters takhöjd och många spännande fönster, är också ett självklart paradis för barnbarnen som här får fritt spelrum för skaparglädjen. I ateljén och verkstaden hålls fester med drejutmaningar för gästerna och här tillbringar Anna-Stina större delen av sin vakna tid. <BR>Det var när den dåvarande tandsköterskan Anna-Stinas tredje dotter föddes i slutet av 1970-talet som Anna-Stina började knåda lera. Maria föddes med downs syndrom och i rena frustrationen, sorgen och ilskan bankade Anna-Stina på leran och kastade klumpen i väggen. Anna-Stinas lillebror och make byggde henne en drejskiva av en begagnad tvättmaskin. <BR>Dottern Maria, lerklumpen och drejskivan blev tillsammans början på ett helt nytt liv. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Lockade med egen ateljé</STRONG> <BR></SPAN>I samma veva som Anna-Stina ­bestämde sig för att sadla om och utbildade sig till konstpedagog köpte familjen en tomt på Renön, en tomt "med ett litet skjul på". <BR>- Då såg man inte vattnet för all sly och det var bara skog runtomkring. Men Rolf och Maria tillbringade hela sommaren här, själv stannade jag i villan i Öjebyn eftersom jag jobbade, säger Anna-Stina och berättar att maken efter den sommaren kom med förslaget att bygga ett hus i Timviken. Han hade sökt efter vatten med en klyka och funnit en åder på tomten. Först sa Anna-Stina blankt nej, men när Rolf lockade med egen ateljé var hon snabbt med på noterna och ritade tillsammans med Rolf både huset och ateljén, ett omfattande arbete då byggnationer på fritidshusområden omgärdas av många regler. <BR>- Är ni galna? Bygga hus där? Så sa folk till oss. För det fanns ju inte ens en bilväg hit, men Rolf bröt upp en väg och muddrade viken sedan han röjt den på sly. Och nu finns här 30 bofasta, säger Anna-Stina och visar oss den fantastiska trädgården som sträcker sig ner till familjens egen sandstrand. <BR>Trädgården för tankarna till japansk enkelhet med mycket stenar och plattor. Här finns också prov på Anna-Stinas utsmyckningar både i form av skulpturer och bruksföremål. Och här finns förstås det lilla hus som kanske är Anna-Stinas favoritbyggnad: brännhuset med hennes egenhändigt byggda ugnar där all rakukeramik får sin slutfinish. Raku är japanska och betyder behag, glädje, lycka och Anna-Stina beskriver den spänning och lycka hon känner när hon tar ut föremålen ur ugnarna: <BR>- Till och med grannarna har blivit engagerade i bränningen, när de hör mina glädjetjut vet de att jag lyckats ta fram någon alldeles speciell effekt, som när jag för första gången lyckade med oxblodsrött, då tjöt jag riktigt högt, skrattar hon. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Pulserande</STRONG> <BR></SPAN>Om ateljén är den pulserande och färgstarka delen av boendet så är det glasade uterummet återhämtningens plats. Här finns en murad öppen spis som Anna-Stina smyckat med skifferplattor från Norge och här finns hela familjens tempererade bubbelbad med plats för sju personer. Anna-Stina säger att badet, som håller 39 grader året om, är hennes massör. <BR>- Det är tungt att jobba med keramik, axlarna tar stryk. Innan vi köpte badet gick jag regelbundet hos en sjukgymnast, nu tar jag ett bad istället. Allra bäst är det när utomhustemperturen krupit ner till minus 20 och man får klättra ner i den rykande värmen, myser hon. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Njuter året om</STRONG> <BR></SPAN>Med utsikt mot vattnet och en sprakande brasa njuter Anna-Stina och hennes familj av uterummet året om. Förut höll Anna-Stina ateljén och verkstaden öppen för besökare från morgon till kväll, sju dagar i veckan. Numera tar hon bara emot bokade besök. Även om hennes arbete och fritid hänger ihop, precis som de två huskropparna i bostad och ateljé, vill hon ha friheten att åka på spontana utflykter, kanske på en fisketur med maken Rolf. Eller att pyssla i trädgården, en ny passion i Anna-Stinas liv.
Kuriren/tittar in
<STRONG>Namn: </STRONG>Anna-Stina Eriksson, 60, konstnär.<BR><STRONG> Familj:</STRONG> Maken Rolf, pensionerad säljare och utflyttade döttrarna Katarina, 42, Gabriella, 35 samt Maria, 28 med familjer. <BR><STRONG>Bor:</STRONG> I en och en halvplansvilla i Timviken på Renön. Huset är cirka 120 kvadrat stort, den tillhörande ateljén 100 kvadrat.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!