Helgkåseriet: Blev du dumpad ? ta en bakelse till

Blev du dumpad? Fick du plötsligt som en blixt från klar -himmel veta att den stilla lunk du levt i, är över och förbi? Eller slog du rent av själv näven i middags-/frukostbordet och röt att nu fick det faktiskt för hundra gubbar vara nog? Lugn, vare sig du nu ställdes inför fullbordat faktum eller själv gjorde slag i saken, så ska du veta att du var i gott sällskap. Andra torsdagen i januari är nämligen Stora dumparedagen, om man ska tro resultatet av en brittisk studie som refererades av Aftonbladets nätupplaga i veckan. Men livsavgörande beslut kommer sällan ovarslade, tanken på att bryta upp kan ha legat och grott ett tag men man vill ju inte störa -julefriden och trassla till det för släkten och göra barnen besvikna. Brittiska par däckar helt enkelt efter att ha kört sin julcharad, en liten -specialrepeterad föreställning innan det är dags att tala allvar ... andra torsdagen i januari. Nej tack till nya gardiner Inte helt förvånande är det kvinnorna som tar initiativet. Det -brukar vara så säger siffrorna, oberoende av land och tid på året. Men förklaringen denna gång utgår från att det skulle vara brittiska -kvinnors behov av förändring och nystart i början av det nya året, som fått dem att just nu trycka på den emotionella stoppknappen. Hallå, varför räcker det inte längre med en bantningschock, nya -gardiner och en rejäl rearunda? Kanske är det så enkelt att kvinnorna i drottningens samvälde -numera anammar ett något kurvigare kropps-ideal, har gått över till -minimalistiskt gardinlösa fönster och shoppade maniskt och för -familjeekonomin förödande, redan i december. Ja, då återstår väl bara att sparka ut gubben om man vill ha -förnyelse ... ett begrepp som för övrigt kanske inte är det första som dyker upp på tal om livet på de brittiska öarna. När det exempelvis -handlade om -pundets vara eller inte vara och restriktioner gällande den -traditionstyngda rävjakten, var det långt till den minsta lilla längtan -efter -förnyelse vad jag kan minnas. Berghagen i örat ..? Nåväl, vad kan man då dra för slutsatser för svenskt vidkommande? Efter en snabbgallup på redaktionen vet jag inte riktigt, men klarade du dig i torsdags är det bara drygt ett halvår till det är dags igen. Kan tänka mig att andra torsdagen i augusti ligger rätt bra till i -sammanhanget med svenska mått mätt. Då har vi nämligen just -överlevt semestern, som regnade bort igen. Nytt på separationsfronten är också att den som inte har kurage nog att själv göra slag i saken, faktiskt kan få hjälp. Via mobiltelefonen går det att låta en mer eller mindre namnkunnig celebritet sköta den -detaljen. Här höjer dock äktenskapsrådgivarna ett varningens finger och -hävdar tilltaget som varandes ytterligt grymt, fegt och respektlöst. Om man bortser från feghetsfaktorn och tillåter sig att försvenska idén kan jag tänka mig ett antal variationer. Vad sägs om videosnuttar med Lasse Berghagen som i bästa -allsångsstil saluterar den slocknade lågan, eller Lena Ph framförandes separationsbeskedet med lätt -beslöjad röst (kan tänkas passa i särskilt ömmande fall) eller varför inte satsa på Björne som i sitt magasin kan tala långsamt och tydligt så att det stackars offret förstår. Dessutom kan den kramgoa framtoningen samtidigt tänkas ha en mildrande effekt på eventuellt drabbade barn. En liten söt tröst Nja, jag vet inte ... kan man egentligen skämta om sånt här, undrar vän av ordning. Klart man kan, ju jävligare scenario desto tacksammare upplägg för rågarv, skulle jag nog hävda. Men det kanske bara gäller för oss som begåvats med en humor som av omgivningen av och till kan -betraktas som lite udda. Men nu tror jag å andra sidan inte att den brittiska undersökningen var ämnad som ett skämt. Tvärt om antar jag att uppsåtet faktiskt var att vi skulle lära oss lite mer om den märkliga varelsen människan och -hennes bevekelsegrunder i umgänget med sina artfränder. Frågan är bara vad vi ska med dylik kunskap till? Men OK, om man inte kan lära sig något så kan man ta tillfället i akt att fira. Året är ju dessutom redan nedlusat med diverse märkesdagar av typen semmeltisdag och kanelbullens dag (4 oktober), så varför inte en speciell dag för att säga tack och adjö? Kan vi inte uppdra åt landets konditorier att ta fram en liten bakelse, speciellt tänkt att ätas denna tunga torsdag som en -liten tröst? Trevlig helg.

Helgkåseriet: Blev du dumpad ? ta en bakelse till

Det har varit en tuff vecka. Inte nog med att det var fredagen den 13:e i går (en av två olycksfredagar under året ? i oktober är det dags igen), i torsdags var det dessutom dagen D för förhållanden av mindre gott slag.