Helgkåseriet: Det gäller bara att fokusera rätt

Jag låtsades att jag var Evelyn i Äntligen hemma medan det pågick och gormade med pikant amerikansk brytning om vikten av att verkligen inte tillåta sig att fuska i osynliga hörn, när någon av familjens övriga medlemmar vågade sig in. Att skura badrum går lättare om man geggar ordentligt och i likhet med det mesta som handlar om grundlighet måste det först bli värre för att det ska kunna bli bättre. Maken morrar och hävdar att det aldrig ser så jä-ligt ut hemma som när jag städar. Man är väl kvinna ..! Alltså börjar jag med att montera isär badkaret, löddra in den kaklade våthörnan från golv till tak, ta bort avloppsröret och tömma badrumsskåpen. Samtidigt. Jag är väl kvinna. Badrummet som nyss var ganska OK om man inte gick i närkamp med detaljer, förvandlas i ett slag till en rätt brutal syn. Det är i detta skede det gäller att inte ge upp ? att hålla sig till ursprungsplanen och följa den. Annars är risken stor att man tittar ut på en blåblank himmel och sällar sig till grannflocken som lapar kaffe och solsken mot vårvarm garagevägg. Sen är det plötsligt måndag och vi tvingas leva med Expedition -badrum under oöverskådlig tid. Tillämpar därför mitt eget koncept för att stå ut med aktiviteter av typ grovrengörning. När det handlar om storsanering gäller det nämligen att ha samma målbild som karateexperter och elitidrottare ? tänka bortom tegelstenen, se sig på andra sidan mållinjen så att säga. Ser du bara de slemmiga hårbollarna i avloppet och algbildningen i kakelfogarna, riskerar du att stanna där, mitt i din egen dynga. Men med fokus på ett skinande rent ?bortom smutsen?, är halva jobbet gjort. Sägs det. Jag önskar att det vore sant. Hu så hemskt Väl i soffan kanske en reality-serie om städning inte är vad man drömmer om att avrunda dagen med, men så blev det i alla fall. Expedition storstädning i Kanal 5 måste vara en av de mer absurda skapelserna i sin genre. Två brittiska damer, med husliga talanger utöver det vanliga, ska ta sig an ett antal mindre välstädade amerikanska boplatser. Avsnittet jag faller i trance framför handlar om Tania som låtit hemmet löpa amok under en längre tid. Utlåtandet ?visa mig ditt hem och jag ska säga dig vem du är? får minst sagt en ny dimension. Det är ingen hejd på lorten. Duvskit i luftkonditioneringen, döda råttor, matrester, kläder och -dollarsedlar(!) i en gigantiskt gegga över hela våningen. Kim och Aggie som fått uppdraget att röja, tar sig an projektet med illa dold förtjusning. My God ? hu, så hemskt. Själv känner jag hur präktigheten håller på att välla över alla vettiga nivåer. OK, det kanske inte veckostädas 52 gånger per år i vårt hem, men SÅ DÄR skitigt har vi det INTE! Jag är rätt nöjd med sakernas tillstånd när halvtimmen är till ände och i ärlighetens namn ser man faktiskt ut genom fönstren, även de mot gatan trots en vinters vägdamm på utsidan. Ok, det kunde varit värre Egentligen är det kanske det alla dessa halvfejkade dokument handlar om, att man ska känna sig tillfreds med tillvaron. Nannyakuten, eller Par på prov måste till exempel haft det goda med sig att man runt om i landets TV-soffor fått någon som har det värre att jämföra sig med. ?OK, mina barn kanske inte uppvisar ett under av finstilt fostran och artighet men man kan ha dem i möblerade rum ... och maken som passerat bäst före-datum med råge, ligger i alla fall inte med fötterna på bordet och ger order medan jag flänger mig flåsig mellan spis och tvättbalja ...? Det finns de som har det värre. Sedan beror det bara på hur långt man vill gå i sina jämförelser. I Banda Ache är man nog rätt nöjd om man har ett hem och en familj över huvudtaget och gatubarnen i Bogotá ska vi bara inte tänka på. Eller så är det just det vi ska. Ofta och förpliktigande. Risken är bara att vi i det perspektivet skulle tvingas omvärdera ett och annat, vikten av ett nyskurat hem till exempel. Eller så är det just det vi ska, omvärdera alltså. Trevlig helg! Kicki Linna

Helgkåseriet: Det gäller bara att fokusera rätt

Det finns de som har det värre, tänker jag dumstirrande på TV-skärmen efter att ha tillbringat delar av en ledig söndag bakom badkaret. Golvbrunnen är rensad, kaklet gnuggat med nytt mirakelmedel och karets fötter har fått sig en omgång med tandborsten.