HELGKÅSERIET: Bus och godis ? hur svårt kan det vara?

Dessvärre begränsas vårt skräckvälde inte till en enda helg om året. Nej, vårt desperata halloweenande (storpack fruktkolor för scouterna, billotter för fotbollslaget, gångstavar, reflexvästar, trosor, kallingar och -strumpor för basketpojkar -93, dito för basketpojkar -91 , kakor och -kokosbollar och lotterier till klasskassan ...) pågår året om och släkten har sedan länge insett när det är läge att fly hals över huvud.  ?Åh nej, nu kommer de med en kasse i handen. Jo, kolla ? de har ett beställningspapper och penna i näven. Spriiiing!? OK, jag förstår att man inte darrar av upphetsning när exakt samma sortiment av sportstrumpor och y-frontskalsonger -radas upp framför en för tredje gången på en månad. Men hallå! Vi säljer i alla fall inte bingolotter. Och man får väl tänka lite på att grabbarna faktiskt ska bli proffs en dag, försörja sina -föräldrar. Lite sponsring är väl inte för mycket att begära? En ynka liten sport-BH till, kanske? Modell extra-extra-small Annars har vi inte så mycket att skrämmas med i den -Wiik-Lindvallska familjen, någon vakthund har yorken Syrran inte vuxit upp till att bli. ?Mamma, KAN Syrran säga ?vov?? undrade familjens femåring sedan han häromdagen hade sett ett hundprogram på barn-TV. ?Javisst, självklart kan hon det?, svarade jag utan omsvep. Men när jag under de senaste dagarna studerat Syrran närmare, för att höra hur det vovvet faktiskt skulle kunna låta, har jag börjat tvivla. Storleken har ingen betydelse, det vet väl alla. Syrrans -matchvikt -ligger på sådär ett och ett halvt kilo och -allting hos henne är i modell -extra-extra-small. Till och med -exkrementerna. Våra grannar brukar roa sig till frukost med att slå vad om ifall vi ska hitta det vi söker på vår gräsmatta sedan Syrran gjort sitt ?nummer-två-morgonbehov?. Har man inte med sig papper/plastpåse att plocka upp bajskorvarna med så fort man ser dem är oddsen att finna efterlämningarna inte så goda. Det gäller att inte tappa fokus, vänder man bort blicken för bara en sekund så är det kört. (Vi kanske skulle skaffa oss ett förstoringsglas?) Gemensamma intressen På valpkursen pratades det om valpkostnader ? kursledaren -hävdade bestämt att det dyraste med hundägande inte är hundens -inköpspris utan driften av den fyrbenta kompisen. Maten alltså. Jag och tioåringen tittade på varann och på Syrran och brast ut i -gapskratt. Syrran är en minihund men hon väcker stor förtjusning -överallt, hon höjer vår popularitet flera snäpp. Ifall någon -undrar om hundtricket verkligen kan funka är svaret: yes, yes, yes! Så fort vi närmar oss går det som ett sus genom folkmassorna: ?Titta, NU kommer Syrran!? Syrran skäller inte på människor, hon toppar ständigt popularitets-listan (jag väntar bara på att hon ska få personliga inbjudningar till -galapremiärer) och behöver inte tänka på beach 2006. I övrigt är vi rätt lika, hon och jag. Vi gillar samma grejer: att softa i soffan, att pussa på bebin, att ta lagom långa promenader i bra väder (och tillräckligt korta i busväder) och ? inte minst ? vi gör allt för en chokladbit/köttbulle. Ett samspelt radarpar, skulle man kunna säga. Nu har vi fått vår första hemläxa från valpkursen. Passande nog -handlar det på sätt och vis om en sorts trick AND treat. Vi ska träna på ?ligg? och ?stanna kvar? och sedan ?nu får du komma? medelst -påföljande godisbelöning. Jag och Syrran bara tittar på varann och ler ? hur svårt kan DET vara? Happy halloween!

HELGKÅSERIET: Bus och godis ? hur svårt kan det vara?

Kalsonger eller kokosbollar? Vi hinner knappt uttala -orden förrän släkt och vänner flyr å olika håll.Frågan har blivit min och makens egen version av den amerikanska halloweentraditionens ?trick or treat?.

Kalsonger eller kokosbollar? Vi hinner knappt uttala -orden förrän släkt och vänner flyr å olika håll.
Frågan har blivit min och makens egen version av den amerikanska halloweentraditionens ?trick or treat?.