Här fick Bror björnfrossa

Björnen är sedan årtusenden tillbaka vårt mest mytomspunna, omtalade, andligt laddade och symbolstarka djur och spelar fortfarande en stor roll i vårt moderna samhälle. Vem har inte lekt Björnen sover, haft en ?nalle? i sängen (eller två), eller lyssnat till Lasse Berghagens Teddybjörnen Fredriksson? Björntjänster och björnkramar är också uttryck som används flitigt i det svenska språket. Mystiken runt björnen finns förmodligen för att vi inte vet så mycket om den eftersom björnen sover fyra-fem månader om året mellan slutet av oktober till april/maj. Ju längre norrut björnen lever, desto längre tid sover den i idet där kroppstemperaturen går ner från 38 till mellan 34 och 33 grader och antal hjärtslag per minut minskar från 40 till 10. Allt för att spara energi så att kroppens eget förråd ska räcka vintern ut. Frågan är om den svenska björnstammen någon gång tidigare varit så stor som i dag. Alltså i modern tid, innan världens farligaste och dummaste rovdjur, homo sapiens, började döda björnen och var på god väg att nästan utrota ursus arctos, brunbjörnen. Mellan 1.600 och 2.800 björnar i landet 1930 uppskattades det finnas 130 björnar i Sverige. Långt tillbaka jagades den med björnspjut. Man väntade utanför idet och när en sömndrucken, svag björn var på väg ut stack man spjuten i den.Fällor har också används och används fortfarande även om det numer är väldigt sällsynt. I dag tror man att det finns någonstans mellan 1.600 och 2.800 björnar i Sverige, att jämföra med cirka 80 vargar, 350 järvar och 1.200 lodjur. I Norrbotten vet ingen hur många björnar det finns , men Bror Eriksson gissar på mellan 400 och 500. I fjol fick 20 björnar skjutas i länet och i år är det ännu inte bestämt hur många. Länsstyrelsen i Norrbotten förhandlar för tillfället med Naturvårdsverket och önskar att minst 35 individer ska få skjutas i höst. Länsstyrelsen vill stoppa tillväxten som man anser är för hög. Tecken på en växande stam Den ensamlevande brunbjörnen rör sig över stora så kallade hemområden som överlappar varandra. Hanbjörnens område kan vara så stort som 1.500 kvadratkilometer, honans cirka 500. En hona med årsungar rör sig över cirka 250 kvadratkilometer skog och mark. Ett flertal människor har sett björn på långt håll. Tagit bilder med digitalkameror eller filmat. Denna vår har det varit rena rama explosionen med björnobservationer, vilket är ett tecken på att björnstammen stadigt ökar. Maj/juni är en hektisk tid för björnarna och då observeras de allra mest. Lätt utsvultna jagar de käk, de ska se till att det i januari/februari föds nya söta smånallar på mellan 300 och 600 gram och de söta större nallarna, som är drygt ett år gamla, måste klara sig på egen hand då mamma definitivt klipper av navelsträngen. Ett fåtal människor har varit riktigt, riktigt nära Sveriges största rovdjur som är allätare och vars vanligaste föda är bär och växter. Under förhösten kan björnen äta upp till en tredjedel av sin vikt i bär per dag, det vill säga mellan cirka 70 till 110 kilo blåbär som bryts ner till socker. Naturbevakare sedan 1974 Den största vilda björnen som skjutits i Sverige vägde 338 kilo. Normala vikten är mellan 60 och 100 kilo för honor och 100 till 200 kilo för hannar. Kuriren åkte till Laino för att prata björn med naturbevakaren Bror Eriksson som redan 1974 fick anställning på länsstyrelsen för att rapportera in observationer av rovdjur samt skriva rapporter om skador som de åsamkat renar och annan tamboskap. Bror Eriksson har sett mycket i skog och mark under sina dryga 30 år i naturens tjänst. Sedan tre år tillbaka tituleras han Senior Regional Adviser. ? Men det är samma sak som tidigare, naturbevakare. Vad blir det på svenska? Äldre regional rådgivare, nåt sånt, säger Bror Eriksson som inte är noga med titlar. Vi sitter inne hans hus, vackert beläget med utsikt över Lainioälven, och tittar på ett unikt möte som gav den ensamstående fyrbarnspappan segern och guldlon i filmtävlingen i TV-programmet Mitt i naturen. Förutom den stora äran, att hela det svenska folket fick chansen att se det unika mötet, gav förstapriset också en resa till Amazonas djungler i Brasilien. Hans videofilm skulle lätt platsa i en modifierad Hasse&Tage-sketch. Spik i foten skulle innebära en brun boll på långt håll filmad med skakig hand och Brors björnträff skulle följdaktligen motsvara Franska revolutionen där den yttersta konsekvensen blev avhuggna halsar. Så kom inte snacka om någon björn ni sett på håll, eller visa någon halvtaskig, oskarp bild ? inte för Bror Eriksson. Kliver ur bilen Klockan nio en regnig augustimorgon 2004 sätter sig Bror Eriksson i bilen för att avverka ett av tusentals arbetspass i moder natur. Det ska visa sig bli ett alldeles speciellt möte med naturen denna dag. Bara cirka fem kilometer senare stannar han bilen för att han ser en björn på långt håll. Bror kliver ur och börjar filma medan det ganska unga och nyfikna djuret snirklar närmare och närmare. Nyfikenheten och den ungdomliga oförsiktigheten vinner över björnens instinkt och klokhet. Till slut är den så nära Bror som ohälsosamma 3 till 4 meter. Då kliver Eriksson ? snabbt ? tillbaka in i fordonet. ? Det regnade riktigt ordentligt. Man hör när den går, hör ni!? säger Bror Eriksson och pekar mot TV-skärmen efter att den fascinerande filmen än en gång spelas upp för exalterade gäster. ? Det är hjärtat som slår, säger Bror om ?blinkersen? som tickar i bakgrunden. Nalle lommar iväg Bror skrattar. ? Ja, det var helt overkligt att den kom så där. Helt overkligt. ? Om den hade slitit lös backspegeln .., säger han när ramarna försöker riva med sig en souvenir från bilen bara millimetrar ifrån en filmandes Eriksson inne i kupén. Plötsligt hoppar ?nallen? ner och lommar iväg några meter för att ställa sig och beta av gräset vid dikesgrenen. ? Men det är ju inte bra när dom börjar komma folk så här nära, säger Bror och fortsätter prata medan björnen i TV--rutan fortfarande står och betar. ? Men det här är en oförstående och nyfiken ungbjörn. Den är nog inne på sitt tredje år skulle jag tro. Om den här björnen fortsätter med det här beteendet, då är det inte bra. Då blir ungarna också orädda för människan. Vad tror du björnen hade gjort om du hade stått kvar utanför bilen? ? Nej, jag tror att den hade slickat mig i ansiktet. Den såg så snäll ut. Bror Eriksson ler. ? Men det är klart, man vet ju aldrig. . . ? Men björnar ser alltid så oskyldiga ut. Dom visar ju inte känslor i ögonen som en hund exempelvis. Eller så är det vi som inte kan läsa björnen då vi inte har tillräckligt med kunskap. Bättre än guldklocka Den erfarne naturbevakaren säger gång på gång att mötet var helt overkligt. ? Men det var nog en belöning från naturen till mig. Jag tror det. Jag fick guldklocka från länsstyrelsen och så belönade naturen mig med det här. Man får tro på sånt också. Allting behöver inte vara vetenskapligt bevisat. Det finns andra fenomen. Innan vetenskapsmännen fanns fungerade världen också. Till och med mycket bättre. Nu ska det vara analyserat allting, och kompetens ... Det där jäkla ordet kompetens. Videofilmen rullar på medan samtalet fortsätter. ? Titta här nu! Vet ni vad den gör? ? Den ... Nej ... ? Ni får se, säger Eriksson. ? Han spyr? säger fotograf Lundström. Nej, den ställer sig och tittar med ett litet annorlunda ansiktsuttryck på Bror Eriksson, men efter en liten stund vänder den på klacken och lämnar en svart ångande hög bakom sig. ? Och mitt framför ögonen på mig. Den var inte blyg, säger en Eriksson och skrattar. Men björnar är blyga, skygga, ja till och med livrädda för människor. Det gäller även den där jätten på uppemot 300 kilo som Bror med kikare sett en gång för tre år sedan. Svår att upp