?Han hade inte behövt dö?

<A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=816464&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: "Han hade inte behövt dö"</A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=816465&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Huvudvittnet till dödsolyckan har inte hittats</A> På vägen till bagagebandet på flygplatsen i Kosice syns han direkt, Jozef Mátray, där han står och väntar i ankomsthallen. Han skiner upp när han ser oss. Ett och ett halvt år har gått sedan han ensam gick ut i massmedia och kritiserade de slovakiska arbetarnas arbetsförhållanden och dåliga säkerhetsutrustning på SSAB i Luleå. Hans kritik var ytterst känslig inte minst för det slovakiska företaget Termostav som hade anställt de slovakiska arbetarna. Det företaget hade liksom många andra företag i Slovakien privatiserats i början av 1990-talet och skulle nu söka sig ut på en ny icke östeuropeisk marknad. Det har varit svårt att få information om hur Jozef har haft det i Kosice sedan han kom hem eftersom han inte har internet, det är för dyrt, så redan när vi sätter oss i bilen och lämnar flygplatsen, kommer frågorna.  ? Jag blev inkallad till Termostav fyra dagar efter att jag kom hem till Kosice. De skällde ut mig, högste chefen och facket, de skrek och skrek och varnade mig för att prata med pressen någon fler gång. Jag fick underteckna ett brev som sedan skickades till er om att jag fått mina pengar. De var rädda att ni skulle skriva mer, säger Jozef. Skrev att Jozef var lat Vid den tidpunkten, den 30 september 2003 när Kuriren hade publicerat ett antal artiklar om de slovakiska arbetarna, kom det plötsligt tre fax till tidningen. Det första var ett maskinskrivet brev, undertecknat av Jozef men faxat från företaget Termostav. I brevet stod det att han, Jozef, hade blivit inbjuden till företaget och fått träffa ägaren Stefan Mráz som blivit överraskad över vad Jozef berättat i Kuriren. Längst ner i brevet bad Jozef företaget Termostav om ursäkt för att han gått till tidningen men han skrev att allt hade ordnat sig och att han nu hade fått ut alla pengar enligt kollektivavtal med Byggnads. Brevet var översatt till svenska av statlig tolk och stämplat. De två andra faxen var från Termostav och det slovakiska facket. Termostav skrev att företaget satsade mycket på arbetarna och att vinsten i företaget sedan det privatiserades för tio år sedan enbart hade gått till staten och arbetarna. Ägarna hade inte själva tagit ut någon vinstdel. Termostav skrev vidare att arbetaren Jozef inte skött sitt arbete, att han var lat, och att företaget sagt upp honom, att det var därför han åkte från Luleå. Företaget sade att det aldrig tidigare under hela företagets historia sedan 1920-talet, hade dött någon arbetare hos Termostav. Det slovakiska facket menade att det vi skrivit om arbetarnas situation och löner var falskt och kunde drabba arbetarna genom minskade löneförmåner och sociala förmåner eftersom Termostav kunde få problem på marknaden. Den kvällen ringde vi Jozef, men han sa inte så mycket, bara att allt var bra.  ? Bara en gång var jag rädd. Det var när det stod en bil med chaufför och väntade utanför mitt hem utan förvarning. Men det var bara Termostav som ville vara snälla och ge mig skjuts, säger han nu. Strikt förbjudet prata löner Det har gått 15 år sedan den kommunistiska diktaturen föll i Tjeckoslovakien. Under årtionden fram tills dess hade människor i dåvarande Tjeckoslovakien förföljts, utestängts från yrkesutövning, fängslats, utsatts för skenrättegångar, torterats och avrättats för sina åsikter inte minst inom det styrande kommunistiska partiet. När Vaclav Havel blev vald till president efter kommunismens fall 1989 påminde han i sitt nyårstal 1 januari 1990 om att det fanns en moralisk sjuka hos befolkningen i Tjeckoslovakien som byggde på en vana att tänka en sak, men att säga en annan och att människan hade blivit degraderad till produktionskraft. De slovakiska arbetarna på koksverket i Luleå hade fått en skriftlig order om att: ?Avslöjanden, vilken information som helst angående arbetsinnehåll, teknologiska förlopp, användning av maskiner, utrustning, arbetsmedel, arbetstider och antal arbetare per skift, inkvartering, transport, löner, traktamente och liknande, faller under företaget Termostavs affärshemligheter. Sådana avslöjanden för främmande personer är strikt förbjudet. Om man inte lyder detta förbud leder det till disciplinåtgärder och påföljder.? Jozef bröt öppet mot den ordern, och dessutom i pressen.  ? Jag är inte rädd, jag skulle bli tokig om jag inte berättade som det var. Jag måste säga om något är orättvist. Jag måste berätta sanningen, jag måste berätta vad jag tänker, säger Jozef. Problem med korruption När Tjeckoslovakien delades 1993 till Tjeckien och Slovakien blev Vladimir Meciar ny premiärminister i Slovakien. Han är ledare för det än i dag största partiet , HZDS, som bildades av nationalister och före detta kommunisteliten. Så sent som 1997 nekades Slovakien inträde i EU för att regimen ansågs auktoritär och kriminell och landet fick mycket kritik för hur minoritetsgruppen Romer behandlades. Nu styrs Slovakien sedan fem år av en koalitionsregering som består av mitten- och högerpartier. 1 maj 2004 blev Slovakien medlem av EU. Fortfarande är det mycket hög arbetslöshet i landet och lönerna är låga, samtidigt som priserna har stigit. Problem med korruption finns kvar i landet och det förekommer att tidningarna skriver om maffiauppgörelser. Det är kväll när vi kommer till Kosice så vi åker direkt till hotellet och lämnar in vårt bagage. En halvtimme senare kommer Jozef och möter oss för att gå ut och äta lite mat. Vi får plats i ett litet rum i en restaurang som serverar typiska slovakiska rätter, vi hade tänkt att bara umgås denna första kväll men samtalet fortsätter oavbrutet om tiden på koksverket och anteckningsblocket får ligga framme. Ingen av Jozefs arbetskamrater har tackat honom för att han avslöjade de felaktiga lönerna på Koksverket i Luleå år 2003. När de i efterhand fick ut löner enligt svenska kollektivavtal var det otroligt mycket pengar. Förhandlingarna med svenska Byggnads ledde till att Termostav fick betala ut 20 miljoner svenska kronor i efterhand. Det gör drygt 80 miljoner slovakiska kronor som fördelades på över 100 arbetare. Jozef har fått behålla alla pengar som han fick utbetalade i efterhand för sitt arbete i Luleå och har inte hört att det skulle vara annorlunda för någon annan av de slovakiska arbetarna. Han har träffat en handfull. Helt okända skenkontrakt Jozef fick själv en chock när han såg hur mycket pengar det var, och han har varit besviken på att han inte stöttades av sina arbetskamrater.  ? Jag var jättearg över det. En gång träffade jag en gammal arbetskamrat och jag frågade om han hade fått ut alla pengar i efterhand. Ja, det var perfekt tyckte han, nu kunde hans fru ta ut pengar ur bankomaten. Varför säger du inte tack då? Jag tackar Termostav, inte dig, svarade han då, berättar Jozef. I Slovakien ligger arbetslösheten i genomsnitt på 15 procent men i de södra och östra delarna är den högre. I det skenkontrakt som Jozef skrev under för arbetet på koksverket i Luleå skulle han få åtta svenska kronor i timmen men om han arbetade övertid och med arbete han inte hade utbildning för, fick han dubbelt så mycket i timlön, alltså 16 kronor. De här skuggkontrakten var helt okända för Svenska Byggnads som hade förhandlat med Termostav om löner enligt svenska kollektivavtal. Det som lockade de över 100 slovakerna till det riskfyllda arbetet var traktamentet. Det låg på 11.000 svenska kronor i månaden.  ? Jag åkte till Luleå för pengarna. Det är självklart. Det går inte att tjäna så myc