Det blir också rätt tydligt hur de olika tidsepokerna av The mass åldras på olika sätt. På den tiden gruppen saknade livemusiker och bestod av Rigorod, Amir och Bechir var de Sveriges fräschaste rapgrupp tillsammans med Timebomb och Adl.
Dr Dre-komplexet var stort på den tiden med 40 oz ölflaskor i kylskåp, flanellskjortor med översta knappen knäppt, knarksyntar i refrängerna, west coast-tecken och samarbete med Mc Eiht i hans Compton-studio. Allt utom det amerikanska uttalet var precis enligt boken.
I dag är det lite skillnad. Ingen bryr sig längre om Warren G:s senaste och av Infinite Mass tidiga verk är det Mah Boyz, Area Turns red eller G-ride som möjligtvis skulle kunna tjänstgöra som dansgolvsnostalgi på en trettioårsfest. I övrigt har bäst-före datumet passerat när nittiotal blev tvåtusental. Tur att trion gick vidare, slängde crips-scarfen och utvecklade sig till ett pop/rock-band. Annars hade de nog inte funnits längre. Och det är faktiskt lätt att glömma hur mycket fin pop/rock det här bandet har gjort sedan Amir började bära smala jeans och vintage-tishar. Bullet, The Thief, No.1 Svartskalle och inte minst She?s a freak är alla kommersiell pop när den både bred och intressant. En anledning så god som någon att fortsätta vara nyfiken på vad deras nästa move blir.
! Lyssna också på: Warren G - G-Funk Era och Pink - I?m not dead.