Årets kanske allra mest efterlängtade svenska film? Och att döma av de snuttar ur den som visades för allmänheten i lördags, så är den också väl värd att längta efter.<br>Det handlar om 28-miljonerssatsningen på Mikael Niemis ihållande succéroman Populärmusik från Vittula, som har filmats av Reza Bagher.<br>Premiär blir det i början av hösten; just nu pågår en grovklippning av det inspelade materialet och så återstår det en eller möjligen två scener till att filma också.<br> ? Det här har varit mitt livs största utmaning. Jag är faktiskt genomsvettig nu när jag ska visa några få sekvenser ur filmen också, försäkrade en med gipsad vänsterhand försedd (?cykelolycka i Stockholm nyligen?) Reza Bagher.<br> ? Men nån måste ju göra det här. Boken är ju självklart bäst; filmen räcker bara inte till för att fånga in allt som finns i den. Den är ju också så fragmentarisk och det har varit svårt att välja vad som ska vara med i filmen och vad som inte ska vara med.<br> ? Det viktigaste för mig var att Mikael Niemi godkände det manus som jag skrivit, baserat på Erik Norbergs förlaga. Och det gjorde han. Vilket gjorde det betydligt lättare för mig att sova på nätterna. Och det här är alltså min tolkning av boken.<br> ? Så klart jag är nervös. Hur mycket som helst...<br>Rolig förhandstitt <br>Det var i samband med den filmdag; fylld av kontinuerligt rullande korta och längre filmer samt regissörsdiskussioner, som Filmpool Nord ordnade på Ebeneser i lördags som allmänheten ? för allra första gången ? fick möjligheten till en förhandstitt på utsnitt från Populärmusik från Vittula.<br>Själv skrattade jag mig nästan ur stolen, när scenen då de bägge grabbarna Matti och Niila spelar rockmusik på roliga timmen i skolan. Där knockas lärarinnan av en hetsigt viftande gitarrhals och där skriks det ut Rock?n roll Music av The Beatles, så att det känns hur häftigt som helst.<br>Även scenen från kyrkan, där en svart pastor är med och kommunicerar med den lätt avvaktande församlingen via en av de esperantokunniga grabbarna, kändes alldeles helt fantastisk.<br>På direkt förfrågan förnekade Reza Bagher att han är någon sorts demonregissör. Men han sysslar inte heller med några halvmesyrer och erkände att visst hade det inträffat ett och annat under inspelningens gång.<br> ? Ska det badas bastu så vill jag givetvis att det ska vara på riktigt. Att det ska vara så varmt så att de som befinner sig inne i bastun nästan ska svimma av värmen. Men lider man av migrän så ska man inte sitta i en varm bastu i åtta och en halv timme.<br> ? Det hade en av de finska skådespelarna. Vilket jag inte visste om. Så han stupade av värmen och vi fick tillkalla ambulansen, men det ordnade ju upp sig i alla fall. Tack och lov för det.<br>Tystnad i stället för dialog<br>Vid ett annat tillfälle hällde skådespelaren Lennart Jähkel alltför mycket vatten på de redan överhettade stenarna i en rökbastu. Vilket också orsakade viss uppståndelse. Andra kalamiteter att för tillfället förtiga.<br>Reza Bagher sade sig också ha lärt sig att alla känslor inte nödvändigtvis behöver verbaliseras, under inspelningsarbetets gång.<br> ? Dialoger ersattes med tystnad. Man ringde inte innan man kom på besök. Man bara kom in genom dörren och satte sig. Samt satt sedan tysta i kanske tio minuter. Det är också ett sätt att umgås, i tystnad.<br> ? Men jag tyckte det var helt underbart och det var för att få koll på känslorna och den rätta atmosfären som jag bosatte mig i Pajala, under manusarbetets gång.<br> ? Då förstod jag också att filmen inte enbart kan innehålla svenska, utan även dialoger på finska och meänkieli. Det hade jag inte varit så helt övertygad om tidigare.<br>Nu har Reza Bagher gjort en film som skildrar pojkarna Mattis och Niilas resa ? genom rockmusiken och sexualiteten.<br> ? 4.000 grabbar provfilmades. Jag ville ha sådana som kunde agera också; inte enbart pratande dialekt. Till sist blev det grabbar från Stockholm och Finland. Men Max, som spelar tonårige Matti, har gått hos talpedagog för att få bort sin stockholmska.<br>En viss farhåga florerar tydligen om att tornedalingar ska framställas som mer eller mindre töntiga i filmen. Något som Reza Bagher kategoriskt förnekar.<br> ? Nej, absolut inte! Visst förekommer det diverse roliga och absurda situationer, men ingenting av någon förnedrande karaktär. Det förnekar jag absolut!<br>Vad är då Reza Bagher mest nervös för i det återstående arbetet med filmen?<br> ? När den färdiga filmen ska visas för Mikael Niemi. Det kommer att bli en tuff stund!<br>Ny TV-serie av Fagerström-Olsson<br>Agneta Fagerström-Olsson, regissören som gjort flera filmer i länet och som via bolaget Giraff-film också delvis är baserad i Luleå, hade också en frågestund och presentation kring sin kommande (visning i oktober) TV-serie Kniven i hjärtat.<br> ? Det är den tredje och avslutande delen i den trilogi om det nya Sverige, som jag gjort tillsammans med författaren Peter Birro. De bägge föregående delarna var TV-serierna Hammarkullen och Förste zigenaren i rymden.<br> ? Liksom dessa blir det här också fyra timmar långt. Och nästan enbart med amatörer i alla rollerna; Maria Lundqvist är den enda professionella skådespelaren som är med.<br>Agneta Fagerström-Olsson säger att de möten och händelser i förorter till Göteborg som Bergsjön och Hammarkullen som hon beskriver ?inte hade kunnat äga rum någon annanstans?.<br> ? Diskotekbranden för några år sedan kunde inte heller undvikas i det manus som Peter Birro och jag pratade oss fram till.<br>Vill göra långfilm i Norrbotten<br> ? Det här är också ett slags musikal; 18?20 låtar av rap och hiphop-karaktär. Jag tycker att det är kul att inte veta hur det ska gå. Det har varit en upplevelse full av oväntade överraskningar och möten med de här så oerhört begåvade ungdomarna, huvudsakligen från invandrarbakgrund.<br> ? Men nu vill jag göra en långfilm och jag vill spela in den här i Norrbotten. Om jag har något konkret på gång? Jodå, men det talar jag inte om vad det är!<br>Sade Agneta Fagerström-Olsson med ett avväpnande leende och hoppade ner från den scen där hon suttit med korslagda ben och pratat.<br>Och vilket intryck fick man då av de scener ur Kniven i hjärtat som visades?<br>Något vitalt. Någonting väldigt mycket vitalt. Påminnande om både West Side Story och The Singing Detective.<br>I oktober får vi se mera.<br>
