Fokus på-krönika: Vet du vart du är på väg?

Det är lätt att bli fartblind i det här jobbet. Tiden rusar mellan morgonmöte och deadline. Hela tiden finns det en ny tidning att tänka på, att planera och verkställa. Med siktet inställt på det dagliga, stort som smått, är det så lätt att missa allt det där andra. Det som bara håller på.
Det vi sysslar med på en dagstidning är ofta per definition en avvikelse, en i något avseende exceptionell händelse utöver det vanliga.
Visst beskriver vi även skeenden och mer intrikata processer, men att få syn på det som verkligen utspelar sig, medan det sker, är svårt. Om det alls låter sig göras. Vem vill läsa om att solen gick upp i dag också, om att livet för det flesta människor troligtvis kommer att gestalta sig i dag ungefär på samma sätt som i går och dagen därförinnan ...
Det är här Fokus på ... är tänkt att komma in.
Det inträffar hela tiden livsavgörande saker som aldrig kommer i tidningen. Saker som förändrar livet på ett pågående och därmed mindre spektakulärt sätt än vad nyhetsflödets uppskruvade tempo kan ge sken av att göra.
Det är där Fokus på ... är tänkt att komma in.
Min farfar Mattias, född 1890, förde dagbok under större delen av sitt liv. Vädret noterades regelbundet, likaså vardagens stilla flöde och större händelser i familjen. Dessutom påbörjade han en berättelse om sitt liv. I ett tummat vaxdukshäfte skriver han bland annat om en episod där hans mor lämnat de små på egen hand och farfar som var satt att passa sin lillasyster lurade henne att dricka sirap med förödande resultat då den lilla magen inte klarade av allt det söta. Mor blev arg, konstaterar han lakoniskt.
Han hann inte så långt i sin livsteckning, men ambitionen att lämna något vidare fanns där.
Visst svindlar tanken att följa släktleden ned genom decennier och i bästa fall sekler. Fick via en hängiven kamrat en förteckning över mina Tornedalska rötter för ett antal år sedan. Anfadern Klement Kurtti stammar från Kurtti by i gamla Österbotten, numera Ryssland. Klement föddes cirka 1590.
Sonen, Isak Klementsson Curtelius kom efter studier i Åbo och Uppsala som kaplan till Hietaniemi församling 1647. När Isak äktade Brita Anundsdotter Tulkkila från Armassari stärktes banden till byggden - Britas farsfars farfars far, Anund Tulkki, föddes i byn 1470. Bönder, birkarlar, fogdar och kyrkvärdar blev kvar i trakterna och med undantag av farfars far som smet till Amerika strax innan lille Mattias föddes, var vi Tornedalningar fram till att min far flyttade ned till kusten på 1950-talet.
Om min farmor, Tekla Lindgren, vet jag inget mer än att hon kom från Altappen och träffade farfar på sanatoriet i Sandträsk där hon var sjuksköterska och han elektriker.
Var vi kommer ifrån styr ofta, mer eller mindre medvetet, vår uppfattning om vart vi är på väg.
Rötter fascinerar, vare sig man är medveten om sin vindlingar eller valt bort dem, finns de där. En klangbotten, en historia - en rot. Rötter kan slitas av, ryckas upp och planteras om med frodigt växande resultat men också förtvina i brist på näring. I en serie artiklar kommer vi att vrida och vända på begreppet.