Hur hinner hon med? Att fostra sju pojkar, serva familjen i övrigt och samtidigt hålla på med affärsrörelse och sköta övriga sysslor i en stor Norrbottensgård? Det har många frågat sig som besökt Mary Lundberg på Svensbyvägen i Bergsviken utanför Piteå. ?<br>Med den ingressen inledde Birger ?Boy? Johansson sin text som föranleddes av den mors dag som var förestående. Text och bild var inför lördagen 24 maj 1980.<br>?Boy? skriver i sin text, bland annat:<br>?Jag har så fina pojkar, säger mamma Mary och ser beundrande ut över matbordet där alla bänkat sig i väntan på middag, när vi hälsar på. Vi förstår henne för här var det inget bråk och kiv när man kommer in till maten. Alla vet sin plats. ?<br>Är fortfarande i gång<br>Kommande söndag är det mors dag igen och från Kurirarkivet ringer vi och lyssnar av läget efter 25 år.<br> ? Familjebilden är förändrad. Två av våra söner omkom båda i trafikolyckor för några år sedan. Per-Arne i Frankrike och Daniel på väg till jobbet i Skelleftehamn. För tre år sedan gick min make, Henry, bort. Det är klart att saknaden av de tre är stor många gånger, berättar Mary som själv blivit pensionär men för den skull inte satt sig i gungstolen.<br> ? Nej, jag försöker vara aktiv. Fortfarande sysslar jag med en del av de rörelser som vi en gång startade, jag och Henry. Jag har fortfarande en traktor igång medan två av sönerna, Anders och Samuel, tagit över delar av rörelsen. David, den yngsta sonen, jobbar i Samuels företag medan Peter är kyrkvaktmästare i Hortlax och Björn arbetar med installationer av säkerhetssystem, berättar Mary.<br>Mary gläds också över alla de sju barnbarnen som kommit till, fyra flickor och tre pojkar.<br> ? För mig är det extra roligt att ha alla barn och barnbarn samlade här i trakten. Vi ses varje dag. Inte bara på mors dag, säger Mary Lundberg.<br>
