Familjen älskar färger

Ett hemmasytt flaggspel vajar välkomnande i vinden och ramar tillsammans med den frodiga grönskan in Norrbottensgården som Pernilla, Ulf och deras fyra barn flyttade in i för tre månader sedan. Vid entrén trängs blomkrukor med växtlighet i regnbågens alla färger och redan här anges tonen för Pernillas stil och smak. - Jag gillar färg! Rött och vitt faller jag alltid för, liksom blått ... Dessutom verkar såväl turkosa som rosa och ljusgröna nyanser trivas särskilt bra hos familjen Andersson. Den charmiga Norrbottensgården är inredd med massor av färg och form som harmonierar på ett trivsamt sätt. Många av husets möbler är andrahandsfynd, flera av dem har en rolig historia bakom sig. Som det vackert slitna köksskåpet, där prickigt vardagsporslin samsas med blommiga termosar. Skåpet hade Pernilla sneglat på länge innan hon äntligen fick köpa det. - Som tack för lång och trogen tjänst, haha ... Skåpet är kökets viktigaste möbel Pernilla berättar att antikhandlaren i Kiruna hade två likadana skåp i sin butiksinredning. Under flera års tid frågade hon om hon inte kunde få köpa själva skåpet, men svaret var nej. Tills en dag för fyra år sedan, då butiksinnehavaren bestämt sig för att låta Pernilla köpa det så hett efterlängtade skåpet. Nu är det kökets viktigaste möbel och ett fantastiskt blickfång med travar av lekfullt porslin på de öppna hyllplanen. I huset finns flera loppisfyndade skåp och kökssoffor, det mesta av hemmets inredning är saker som återanvänts. - När jag ska ha något nytt köper jag ofta något gammalt, berättar Pernilla och säger att familjen inte är riktigt överens om inredningstagen: - Barnen älskar den gamla 1980-talsskinnsoffan vi har på övervåningen. Jag vill bara slänga den. Pernillas egen älsklingssoffa är en liten svängd skönhet som står framför murspisen i salen. Soffan kommer från Ulfs mammas mormor och är förmodligen från 1930-talet. Pernilla och Ulf, som hängt ihop sedan 18-årsåldern, bodde i ett radhus i Luleå innan Ulfs uppdrag för LKAB för åtta år sedan gjorde det nödvändigt för dem att flytta till Kiruna. Familjen hade kvar sitt radhus på Porsösundet - Kirunatiden skulle ju bara bli en parentes i deras liv, de skulle bara stanna ett halvår. Men halvåret blev ett år, som blev två som till slut blev åtta år. Bytte bostad fyra gånger Under tiden hann familjen byta bostad fyra gånger, och Pernilla säger att en positiv grej med att pröva på olika sorters boenden var att de kom fram till hur de helst vill bo. Därför blev det så att radhuset i Luleå, som familjen haft kvar under alla Kirunaår, såldes när familjen äntligen återvände till stan. Pernilla och Ulf bestämde sig för en nystart. De vill ge barnen något annat än bara datorer och TV-spel. - Vi drömde om lantliv och djur, om ett gammalt hus med atmosfär. Men det viktigaste var skolan. Vi vill att barnen ska gå i en liten skola. Familjen höll koll på Hemnets utbud och när huset i Bensbyn dök upp fick Ulf uppdraget att med kritiska ögon ensam gå på första visningen. - För jag tycker att allt är bra, haha. Ulf gillade det han såg, så nästa gång var det Pernillas tur att åka till Bensbyn: - Det första jag såg var växthuset! Och stenmuren, och alla träd. Andra spekulanter gick omkring inne i huset och jag gick runt utomhus. Ändå var det mitt i vintern. När jag sedan gick en runda i huset kändes det också okej, säger Pernilla, som i dag är helt lyrisk över sitt nya hem "Jag har hittat hem!" - Förut, hela mitt liv, har jag alltid längtat bort, sneglat över staketet, sett grönare gräs. Men nu gör jag inte det. Det finns hundratusen hus som är snyggare än vårt. Och jag kan finna hur många fel som helst på detta hus, men det är med ett litet överseende leende i mungipan. Sommar fylld av överraskningar Pernilla, Ulf och barnen flyttade in i sitt hus i maj och mellan flyttstöket har Pernilla tillbringat dagarna i trädgården. Det har varit en spännande första sommar, fylld av överraskningar, för den trädgårdsintresserade fyrabarnsmamman. Säljaren hade inte riktigt klart för sig vilka växter som fanns i trädgården, förutom lupiner. Det var hon säker på. - I vår trädgård finns en massa olika växter. Men INTE just lupiner. Eller jo, förresten, nu finns en! Jag fick en lupin på posten av en kompis i Stenungsund. På den stora tomten finns förutom växthus också ett gammalt härbre, garage med snickarverkstad och ett hönshus. Pernilla saknar inte framtidsplaner för sina hus. Hon drömmer om att ge hönsgården nytt liv, om att nyttja härbret till något spännande projekt och att inreda växthuset till ett vackert uterum. Även barnen är involverade i trädgårdsdrömmarna. - Tillsammans med en kompis grävde Lukas en egen rabatt med naturstenar som han kånkade hit och Samuel har ansvar för vår tomatodling. Själv har Pernilla i sommar bland annat anlagt en slingrande gångstig av betongplattor hon fann i uthuset. Stigen leder fram till familjens tvättlina. - Nu är det mycket roligare att hänga tvätten! Efter en intensiv trädgårdssäsong är det dags för Pernilla att fortsätta djupdykningen i flyttlådorna. I garaget står fortfarande 50 ouppackade lådor. Fortsättning följer i Pernillas Hemmaliv-dagbok på sidan 4.