"Ett hus är ett livstidsprojekt"

Redan i den generösa hallen anges tonen för den romantiskt mjuka inredningsstil som genomsyrar krögarhemmet. En rosablommig, snirklig Sandbergstapet, ackompanjerad av sittplatsens dovt rosafärgade kuddar och en vacker barnklänning på väggen, skänker ett vilsamt vackert första intryck av huset. Atmosfären i 1920-talshuset på Nygatan i Piteå är så hemtrevlig att man vill stanna länge, länge. Inredningen går i gammal stil, Sarah är en lite av en saksamlare "snart vet jag inte vad jag ska göra av alla vackra men oanvändbara grejer". Att både mor och dotter är hästtjejer skvallrar de många prydnadshästarna om. Med egen konst - både Sarahs och Judiths - på väggarna, loppisfyndade inredningsdetaljer, ärvda möbler och ett och annat nyinköp har Sarah, Jon Oskar och Judith Holmqvist Arnason skapat ett trivsamt hem med gott om plats för umgänge. Här finns en generös soffgrupp vid TV-hörnan, här finns två underbara liggfåtöljer i sammet, en gammaldags gungstol "en såndär som vickar långt, långt bak, nästan så man tror att man ska tippa baklänges" och ett matsalsbord med plats för middagsgäster. Dessutom finns plats att umgås även i köket som erbjuder barstolar och en gammal kökssoffa för besökarna. Mjuka kuddar och mysiga plädar
- Fast egentligen tog vi in kökssoffan när vi skaffade Jolly, den skulle bli hennes liggplats, säger Sarah och kliar grand danoisvalpen bakom örat. - Men hon har istället lagt beslag på en av liggfåtöljerna. Överallt finns mjuka kuddar och mysiga plädar i ljusa pastelliga toner, främst i favoritfärgen turkos och mint. Planlösningen har blivit öppen och ljus sedan familjen slagit ut mellanväggarna. Nu kan man gå runt; från matsalen till vardagsrummet och vidare till hallen och köket. Det vita Ikeaköket, med många färgaccenter i turkos, kompletteras av ekbänkskivor och öppna hyllplan som vilar på vita konsoler. - Vi valde en budgetrenovering av vårt kök eftersom vi köpte huset i samma veva som vi öppnade restaurangen. Vi visste ju inte hur det skulle gå. Det enda Jon Oskar inte ville ge avkall på var spisen, säger Sarah och nickar mot den extra breda gasspisen i rostfritt som pryder sin plats mellan ekbänkarna, och tillägger att matlagning för dem inte bara är ett jobb utan en passion. Återvände till Piteå
Det var för fyra år sedan som Piteåtjejen Sarah återvände till barndomsstaden tillsammans med sin isländske man Jon Oskar. De hade då bott i Oslo i några år. Där byggde Jon Oskar upp sin kockkarriär medan Sarah målade och var mammaledig med lilla Judith. När de gått och funderat på att starta eget ett tag och tillväxtkontoret i Piteå entusiastiskt nappade på deras idé påbörjades en lång process. Skulle de verkligen flytta till lilla Piteå? Skulle de trivas? - Jag var den som var mest skeptisk, fast alla tror att det är jag som dragit med mig Jon Oskar hit, säger Sarah och berättar att det tog dem över två år att komma fram till beslutet att satsa på en restaurang i Piteå. - Ja, det var många turer. Tillväxtkontoret erbjöd oss olika lokaler och hjälpte oss att knyta värdefulla kontakter, vi åkte fram och tillbaka hit många gånger, vi jobbade fram en affärsplan och kände oss för, säger Jon Oskar. Eftersom paret totalrenoverat och byggt ut sitt sekelskifteshem i Oslo visste de vad en renovering innebar och valde därför att bosätta sig i en hyreslägenhet "aldrig mer ett renoveringsobjekt". - Jag var helt fokuserad på restaurangen och tyckte det var rätt skönt att slippa tänka på att fixa med ett hus, säger Jon Oskar. Men ganska snabbt kände Sarah att villalivet lockade, hon ville sätta sin egen prägel på boendet och satte igång att kolla utbudet på Hemnet. Tillsammans med sina föräldrar gick hon på husvisningen när villan på Nygatan skulle säljas. Läget var toppen och huset hade potential men nej, Sarah såg bara jobb, jobb, jobb. Jon Oskar hade inte tid för det och ensam skulle hon inte fixa det. - Pappa, som är snickare i grunden, ringde mig senare på kvällen och sa att om det var så att vi gärna ville ha huset så skulle han hjälpa oss med byggandet. Inga hantverkare
Det avgjorde saken. Huset som var en orgie i masonitskivor, murriga heltäckningsmattor och bruna vävtapeter blev deras. - Vi har skickat iväg många containrar med rivningsmaterial, intygar Jon Oskar och berättar hur golvet rivits upp ända ner till golvåsarna och i vardagsrummet byttes golvåsarna till och med ut. - Och taket var nedsänkt, ja allt var täckt av masonit. Sarah ville absolut vara delaktig i renoveringen, därför anlitades inga hantverkare till jobbet. - Det går kanske inte så fort som man önskar men man får påverka och följa processen på ett annat sätt när man gör det själv, säger hon. Sarahs bästa tips till den som renoverar hus är att vänta med renoveringen tills man har råd att göra precis som man vill ha det istället för att kompromissa och välja något man bara är halvnöjd med. Hon konstaterar att hus är livstidsprojekt. För familjen Arnasons del står renovering av trappa och badrum på tur samtidigt som de ska ställa iordning en nyinköpt, gammal prästgård i kyrkbyn där de planerar att servera julbord och hålla bröllopsfester. - Där ska den här stilen, som är "jag", synas mycket mer än den gör på Bryggargatan, säger Sarah som ser fram emot att inreda ännu ett hus.

"Ett hus är ett livstidsprojekt"

Receptet för krögarfamiljen Holmqvist Arnasons vackra hem består av en stor dos gamla, nötta grejer, en rejäl skopa kuddar, plädar och ljuva pasteller, en nypa egen konst och ett stort mått av stilkänsla. Titta in hos Sarah, Jon Oskar och Judith!