En utvecklare av barnkultur och pedagogik har avlidit
Och där kunde vi med små barn i början av 1990-talet låta våra nyingar möta kultur. Särskilt minns jag en mycket fin teaterföreställning, Kan du inte sova, Lilla Björn? efter en bilderbok av Martin Waddell. Tillsammans med kollegan och parhästen Anneli Morian var Helena Anderholm därför också en av dem i Sverige som tidigt vågade - och kunde spela teater för de allra minsta.Tillsammans med sina kollegor fortsatte paret sedan att utveckla interaktiviteten i teater för barn. Under olika teman skapade man föreställningar, ofta med fantasifulla och vackra kostymer, där barnen skulle medverka aktivt. Fortbildare
Hela tiden har projekten med mycket olika inriktning avlöst varandra, inne på enskilda skolor och i Luleå Kulturskolas stora publika arrangemang. Och allt som oftast har Helena Anderholms askblonda hår synts bland barn och kostymer. Samtidigt återvände hon ständigt till Luleå tekniska universitet som fortbildare för nya lärare.När Kotten Barnkulturcentrum i slutet av 1990-talet integrerades i Luleå Kulturskola, förändrades arbetet för den tidigare delvis frilansande pedagogen med många olika uppdrag; bland annat att sluka eld och i uppsättningar av Piteå Kammaropera, men även fortsättningsvis spelade hon Tomtemor i Julkalendern.På kulturskolan arbetade hon sedan ett par år med att göra verksamheten tillgänglig för barn med funktionshinder, alltid och inte bara som tillfälliga projekt, i det nationella Pascal och i förlängningen Vision 2017. Kulturskolans andra stora invigning hösten 2008 av de nya lokalerna på Bergviken, Kvillervalsa trollkarlsakademi där mycket av det arbete som påbörjats under Kottentiden nu fick blomma ut helt, kunde hon däremot inte delta i. Plötsligt fanns där inte hennes energi och skratt i de sprakande rummen.Hennes betydelse för barnens kultur, barns eget skapande och som orädd kraft i kulturlivet i Luleå som helhet är tveklöst stor. Hon fattas, men har inspirerat en ny generation.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!