Det surrande ljudet är tydligt när högtryckspumpen börjar arbeta. Det rostfria röret blänker i solskenet när raketen fäller ut hela sin längd och lägger sig i sin inprogrammerade skottvinkel. Sedan blir det lugnt och stilla på gården. Bara ljudet från bilarna som passerar till och från Kiruna. En lastbil med släp, två personbilar och en buss. När ventilen öppnar sig pyser det till från raketens maskinutrymme.
Fortsättningen är oväntad.
Plötsligt sprutar det 40 liter vatten ur toppen på raketen i riktning mot den trafikerade europavägen. Raketen är ingen raket längre utan har förvandlats till en anfallande kanon. Vattnet når inte ända fram utan landar i buskarna – femton meter från asfaltskanten.
Det avslutas med att tryckluften blåser ur de sista vattendropparna ur systemet innan raketen sjunker ihop till utgångsläge ackompanjerad av ett brummande ljud.
Det låter nästan som en djup suck.
Det blir lugnt och stilla igen.
Hans Bäckströms röst bryter tystnaden samtidigt som han öppnar de meterhöga trädörrarna till maskinutrymmet.
– Egentligen ska det komma en jäkla massa rök också men rökmaskinen krånglar, säger han.
Hans Bäckström har byggt raketen själv och bakgrunden har en allvarlig sida som kontrast till det humoristiska. Han är företagare inom konstruktionsbranschen och köpte fastigheten i Tuolluvaara för sju år sedan. Huset var rivningsfärdigt och tomten igenvuxen. Men stor.
På de 7 500 kvadratmeterna hade Hans förhoppning om att utöka sin verksamhet med en biltvätt. Men eftersom E10 går över fastigheten visade det sig att Hans bara hade tillgång till 3 000 kvadratmeter. Något som det inte fanns några skrivna papper på.
– Halva tomten är konfiskerad av staten och jag tycker att det är mycket. Jag har kollat i arkiven i gamla handlingar men det har aldrig funnits något servitut, säger Hans som menar att det blir fel när fastigheten byter ägare och ytan inte verkligheten. Han vill att det ska framgå klart och tydligt att det finns ett servitut med en europaväg som korsar fastigheten.
Frågorna han vill har svar på är varför det inte finns ett servitut och om det går att ta fram ett.
– Jag har haft telefonkontakt med Trafikverket och jag har skickat brev utan att få svar på mina frågor. Jag tycker det är ett väldigt nonchalant uppträdande av en statlig myndighet, säger Hans.
Han hade förhoppning om att få loss en bit mark från sin egen fastighet för att bygga en biltvätt.
– Det är kalla handen, det är ingen som vill ta i ärendet. Man blir bollad mellan olika bord utan att komma någonstans. Jag överlever utan markbiten men jag vill bara ha ett svar på vad en fastighetsägare har för laglig rätt. Kan staten göra hur de vill?
– Jag köpte gården med tanken att jag skulle bygga ut verksamheten. Jag såg många kvadratmeter framför mig men det visade sig var mycket mindre. Jag hade stora planer men trodde aldrig att det skulle vara så här illa.
Efter två år utan svar gav Hans upp. Då föddes idén om en raket, ett konstverk som skulle symbolisera maktvansinne och lilla människans oförmåga att göra sig hörd. Men den speglar även rymden och machosamhället. Eller någonting helt annat. Hans säger att det är upp till betraktaren att göra sin egen tolkning av skapelsen.
– Att det blev vad det blev har givetvis att göra med mitt företag där jag jobbar mycket med vatten och att koppla upp tvättanläggningar. Konst ska ju egentligen vara i fast form men jag tycker om maskinell konst med rörliga saker. En friare form av konst, gärna lite tokig.
Hans spricker upp i ett stort leende och börjar skratta.
– Min första tanke var faktiskt att sätta upp raketen på ett släp och köra runt med den på stan. Idéerna for ju runt i skallen under några år.
Var kommer dit konstintresse ifrån?
– Min pappa gjorde skulpturer så jag har nog fått en del därifrån med skillnaden att han gjorde i verk i fast form medan jag tänker mer tekniskt och rörligt.
Vilka reaktioner har du fått?
– De flesta tycker att det är en kul grej. Någon reagerade över att jag hade en rymdpenis på gården (haha).
Raketen har ett speciellt fredagsprogram då den från tidig kväll till mörkrets ankomst sprutar 40 liter vatten i riktning mot E10 – fyra gånger i timmen.
Att bygga en raket som går efter ett program och sprutar vatten var inga problem för Hans i och med hans kunskaper i teknik och hydraulik. Att hitta tid till projektet var svårare. Allt har han gjort på fritiden och kostnaden med arbetstiden inräknad hamnade på drygt 100 000 kronor.
Hans har inga förhoppningar om att få svar på sina fastighetsfrågor men han lovar redan nu att det kommer en del 2 i historien om den 13 meter långa raketen.
Den ska utvecklas.
Exakt hur vill han inte avslöja.
– Jag har ganska vilda fantasier och det kommer hela tiden nya idéer. Får jag bara en slant över så satsar jag på det.