– Det är en gammal tradition med flera olika orsaker. Gammalt tillbaks så trodde man att det fanns en särskild kraft i naturen och i allt som växte. Hittade man något som blommade under just den här helgen så skulle det vara väldigt hälsobringande. Det sägs att man kunde rulla sig i daggen för att bli frisk eftersom man trodde att den var full av extrakraft under midsommaren. Man blandade även daggen i degen och använde den som medicin.
2. Hur länge har vi firat midsommar på traditionellt vis?
–När det gäller att dansa kring midsommarstången så är det en ganska sen tradition som var okänd på en del ställen i Sverige fram till sent 1800-tal. Samtidigt vet man att midsommarstången fanns på vissa ställen redan under slutet av medeltiden. Man tror att det är en gammal sed som kommer från Tyskland och spreds först till städerna och sedan ut på landsbygden.
3. Vad symboliserar midsommarstången?
– Det är svårt att säga exakt. Men redan före midsommarstången tog man in lövkvistar och dekorerade sina hem med grönska. Växtligheten stod för livskraft och naturens skönhet och midsommarstången blev en typ av festtecken. En samlingspunkt att enas och samlas kring.
4. Är midsommarfirandet lika populärt som det var långt tillbaka i tiden?
– Det känns som en högtid som verkligen fått grepp i Sverige och blivit någonting som vi värnar om. Jag tror att den blivit populärare med åren och är någoning som vi absolut inte vill vara utan, oavsett ålder så finns det någonting man gillar med midsommar. För vissa är det en privat familjehögtid med sill, potatis och jordgubbstårta medan andra söker sig till offentliga festplatser.
5. När startade midsommarfirandet på Hägnan?
– 1985 hade vi vårt första firande sedan har det bara blivit större för varje år. Nu känns det väl ändå som att vi har nått kulmen och att det inte går att bli större.
6. Hur många besökare har ni?
– De senaste åren har det legat på mellan 4.500 och 7.000 personer. Vädret påverkar givetvis antalet besökare.
7. Hur många jobbar på Hägnan den här dagen?
– Oj, det vet jag inte exakt mer än att det är alla. Bara i fiket är det 20 personer, vi måste vara runt 50 som är engagerade på olika sätt. Feriearbetater, vaktmästare och frivilliga. Och sedan gör vi ju det här tillsammans med andra som till exempel Nederluleå hembygdsförening, Luleå hembygdsgille och Nederluleå församling.
8. Vad är din roll på midsommaraftonen?
– Jag är en klok gumma som bor här i torpet. Jag pryder mitt hem och gör det grant den här speciella dagen med björklöv på golvet. Förr i tiden när man inte hade målade golv så strödde man färska björklöv på golvet för att göra fint och få en god lukt i sitt hem.
– Barnen brukar tycka att jag skräpar ner och att det är helt bedrövligt (skratt).
9. Är det någonting mer du gör i torpet?
– Jag dekorerar med björkkvistar i rumshörnen och lövruskor vid dörren. I gödselstacken sätter jag en rönnkvist eftersom den ansågs väldigt kraftfull under midsommaren. Man kunde också sätta den där kornet växte dåligt för att ge kraft åt växtligheten. – Ovanför bordet hänger jag en krans som jag binder av blommor. Blommorna brukade man på den gamla tiden sätta i ett bad och om man var sjuk kunde man då få kraft av dem. Man gav dem även åt djuren för att de skulle må bra.
10. Vad mer ska jag göra om jag vill fira som man gjorde på den gamla tiden?
–Jag brukar fråga barnen om de har några kärleksbekymmer eller om de vill vet någonting om framtiden. Ett sätt är att plocka sju eller nio sorters blommor att lägga under kudden. Man ska vara alldeles tyst medan man plockar och sedan är tanken att man ska drömma om sin tillkommande.– Just det är en tradition som fortfarande lever kvar.