Ekologiskt byggande kräver eftertanke
Tjocka, välisolerade väggar, energifönster och solfångare. Det lär bli framtidens melodi vid nybyggnation av hus. Liksom ekologiskt framtagna byggmaterial - som inte transporterats över halva klotet. Att bygga ekologiskt kräver eftertanke. - Man måste vrida och vända på problemen. Men tankekraft är ju gratis, säger Erik Hedenstedt, som står i startgroparna för att bygga ett ekologiskt experimenthus.
BARA SOM VISION. Än så länge finns huset bara som vision och modell i papp. Men Erik Hedenstedt har långt skridna planer för sitt ekologiska experimenthus.
Foto: Anna Lefvert
Erik Hedenstedt, som sedan många år arbetar med begagnat taktegel, är hemtam i byggnadsvårdsvärlden. Och när hans lilla ekologiska byggvaruhus slagit upp portarna intill taktegelutställningen utanför Trosa var det vissa som sa att detta inte var något nytt, byggnadsvårdsbutiker finns det ju gott om i dag. Men byggnadsvård och ekologiskt byggande är inte nödvändigtvis samma sak. - De som håller på med byggnadsvård är väldigt fokuserade på gamla tiders material och tekniker, och även om många äldre material är bra miljömässigt är inte alla det. Någon balsamterpentin att späda linoljefärgen syns inte till här, till exempel. Däremot lerfärg, som väl är ett naturmaterial, men som inte alls använts historiskt. Det är en färg baserad på naturlig lera, kolorerad av naturliga jordpigment och lämpad att måla till exempel murade eller putsade inomhusväggar med. Naturliga material
- Byggnadsvården har väldigt många pekpinnar, det finns bara en väg som är den rätta. När man bygger ekologiskt är det helt annorlunda, där måste man experimentera och hitta nya vägar att gå. Det kommer att bli helt nödvändigt i framtiden, säger Erik Hedenstedt. Ofta hittar man dock tillbaka till byggnadsvårdens naturliga material, som till exempel den linisolering som enligt Erik är ett betydligt bättre alternativ till mineralull, ur såväl miljöperspektiv som funktion. - Man släpper ut femtio gånger mer växhusgaser vid tillverkningen av mineralull, jämfört med framställningen av linisolering. Men dessutom har den förmåga att absorbera fukt på ett sätt som en mineralull inte kan, vilket gör att väggarna blir betydligt mindre känsliga för fuktvandring inifrån. Och ju tjockare väggar man bygger, desto viktigare blir det. Fönster är husets ögon, brukar det heta. Men fönstren är också de som läcker mest värme ur ett hus. I Eriks experimenthus blir det energifönster. - Fönster är ju en annan intressant diskussion. För vi vet ju inte riktigt hur länge ett modernt energifönster håller. Ett 1700-talsfönster kan hålla i flera hundra år med lite underhåll. Och man måste fråga sig hur miljömässigt är det att behöva byta fönster vart tjugonde år. Allt måste ses ur flera olika perspektiv.
ERIK HEDENSTEDTS EXPERIMENTHUS:
Huset byggs på en södersluttning, uppifrån ser det ut som en trekant med en stor söderfasad som ska förses med solceller. Tjocka ytterväggar isolerade med linisolering och murade innerväggar som kan absorbera såväl värme som fukt, medför att huset rent teoretiskt skulle kunna värmas enbart av de boendes egen kroppsvärme och överskottsvärmen från hushållsmaskiner. Erik Hedenstedt vill visa att man kan bygga ekologiskt och högmodernt på samma gång och huset ska byggas med exklusiva material som fiskbensparkett och kalkstensgolv.
Grunden läggs som en modern betongplatta mot mark och taket får en matta av sedumväxter. Huset beräknas bli klart hösten 2008 och tanken är att Erik Hedenstedt själv ska bo där ett par år för att se hur det fungerar, innan det säljs vidare. Huset är ritat av arkitekten Anna Webjörn. w Läs mer på www.ekologiskabyggvaruhuset.se.