Ekologiskt byggande kräver eftertanke

Än så länge finns det bara en bit röjd mark och en modell i vit kartong. Men visionen är både stor och färdig, efter lång tids funderande och efterforskande. Erik Hedenstedt, som nyligen öppnat landets första ekologiska byggvaruhus står också i startgroparna för att börja sitt husbygge. Det ska bli ett trekantigt, futuristiskt hus med en stor fasad i söder, och helt utan norrvägg. Och det är inte bara arkitekturen som är annorlunda och nytänkande. Hela huset är ett stort experiment, om än väl genomtänkt. Tjocka välisolerade väggar ska ge ett så kallat "passivhus" där de boendes kroppsvärme och överskottsvärme från maskiner i princip skulle kunna räcka för att hålla värmen i huset. Huset kommer dock att få ett litet värmesystem för träpellets. Dessutom ska fasaden förses med solceller och vak uumrörsolfångare och värmen från varmt duschvatten ska återvinnas. Allt verkar genomtänkt, och extremt miljömässigt, men Erik hävdar ändå att han har tonat ned sin experimentlusta en hel del, jämfört med de första planerna. - Det blir en perfekt kompromiss. Jag har plockat det bästa från olika världar, säger han. Erfarenhet av byggnadsvård
Erik Hedenstedt, som sedan många år arbetar med begagnat taktegel, är hemtam i byggnadsvårdsvärlden. Och när hans lilla ekologiska byggvaruhus slagit upp portarna intill taktegelutställningen utanför Trosa var det vissa som sa att detta inte var något nytt, byggnadsvårdsbutiker finns det ju gott om i dag. Men byggnadsvård och ekologiskt byggande är inte nödvändigtvis samma sak. - De som håller på med byggnadsvård är väldigt fokuserade på gamla tiders material och tekniker, och även om många äldre material är bra miljömässigt är inte alla det. Någon balsamterpentin att späda linoljefärgen syns inte till här, till exempel. Däremot lerfärg, som väl är ett naturmaterial, men som inte alls använts historiskt. Det är en färg baserad på naturlig lera, kolorerad av naturliga jordpigment och lämpad att måla till exempel murade eller putsade inomhusväggar med. Naturliga material
- Byggnadsvården har väldigt många pekpinnar, det finns bara en väg som är den rätta. När man bygger ekologiskt är det helt annorlunda, där måste man experimentera och hitta nya vägar att gå. Det kommer att bli helt nödvändigt i framtiden, säger Erik Hedenstedt. Ofta hittar man dock tillbaka till byggnadsvårdens naturliga material, som till exempel den linisolering som enligt Erik är ett betydligt bättre alternativ till mineralull, ur såväl miljöperspektiv som funktion. - Man släpper ut femtio gånger mer växhusgaser vid tillverkningen av mineralull, jämfört med framställningen av linisolering. Men dessutom har den förmåga att absorbera fukt på ett sätt som en mineralull inte kan, vilket gör att väggarna blir betydligt mindre känsliga för fuktvandring inifrån. Och ju tjockare väggar man bygger, desto viktigare blir det. Fönster är husets ögon, brukar det heta. Men fönstren är också de som läcker mest värme ur ett hus. I Eriks experimenthus blir det energifönster. - Fönster är ju en annan intressant diskussion. För vi vet ju inte riktigt hur länge ett modernt energifönster håller. Ett 1700-talsfönster kan hålla i flera hundra år med lite underhåll. Och man måste fråga sig hur miljömässigt är det att behöva byta fönster vart tjugonde år. Allt måste ses ur flera olika perspektiv.