Sedan åtta år sitter en svensk journalist fängslad i Eritrea. Utan åtal. Utan rättegång. Utan grundläggande mänskliga rättigheter. I dag arrangeras en manifestation i Luleå för att uppmärksamma Dawit Isaaks öde. Om några dagar, den 23 september 2009, är det åtta år sedan den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslades i Asmara, Eritrea. Ingen har fått veta varför han greps eller på vilka grunder han sedan fängslades. Det enda vi vet är att han som svensk medborgare återvänt till Eritrea, och skrev om krav på yttrandefrihet i den oberoende tidningen Setit. Något som inte gillades av den styrande regimen i landet. I förra veckan kom uppgifter som gör gällande att Dawit Isaak nu ska flyttas till det ökända fängelset Eiraeiro i Eritrea. I Eiraeiro är fångarna helt isolerade och tortyr är vanlig, enligt både utlandseritreanska källor och människorättsorganisationen Human Rights Watch. Fängelset har jämförts med koncentrationsläger. Fängelsets 64 celler om vardera tre kvadratmeter används som tortyrkamrar och ingen fånge uppges ha kommit levande därifrån. De svenska tidningarnas branschorgan Tidningsutgivarna har under lång tid bedrivit kampanjer och opinionsbildning för att få Isaak fri. Den svenska regeringen jobbar också via diplomatiska kanaler. Alla försök har hittills varit förgäves. I en intervju i TV 4 i maj i år gav Eritreas president inte Dawit Isaak mycket hopp. "Vi kommer inte att ha någon rättegång och vi kommer inte att frige honom. Vi vet hur vi ska handskas med honom och andra som han", sade president Isaias Afwerki då. I morgon arrangeras över hela Sverige manifestationer för Dawit Isaaks frigivande. Det är riksdagens tvärpolitiska Dawit Isaak-grupp som står bakom aktionen och i Luleå är det Centerns riksdagsman Stefan Tornberg som håller i trådarna. Förutom Tornberg kommer jag och min kollega Anders Ingvarsson på NSD att delta, publicistklubbens ordförande Karin Sjöberg samt politikerna Maria Stenberg (S), Johan Landström (FP), Ingrid Norberg (S) och Mårten Ström (S). Fallet Dawit Isaak engagerar oss extra på grund av att han är svensk medborgare. Tyvärr är inte Isaaks fall på något sätt unikt. Över hela världen fängslas och dödas journalister som granskar och ifrågasätter makten. Det vi svenska journalister sysslar med dagligen är livsfarligt i stora delar av världen. Den yttrandefrihet vi svenskar ser som en självklarhet är en kamp för liv och död i världens alla diktaturer. Det fria ordet är en självklar del av varje demokrati. Utan yttrandefrihet och pressfrihet existerar ingen demokrati. Utan fria journalister återstår bara diktatur och förtryck. Sådan är situationen i dag i Eritrea. Fallet Dawit Isaak handlar inte bara om en svensk journalist som fängslats på grund av sitt yrke. Det handlar om ett land där människor torteras och dödas på grund av att de kämpar för grundläggande fri- och rättigheter. Det handlar om journalister som fängslas och förföljs på grund av sitt yrke. Dawit Isaak ska omedelbart friges - någonting annat är otänkbart. Men låt inte kampen stanna där. Journalister över hela världen är i behov av samma engagemang och hjälp. Ses vi i dag klockan 12 på Storgatan, utanför Smedjan? Trevlig helg!
