Frida Stenberg blev bara 24 år gammal. Pappan till hennes två barn misstänks ha utfört det brutala mordet. I torsdags beslutade vi oss för att Frida Stenberg inte ska vara en i raden av anonyma offer för det grova våldet mot kvinnor. Därför publicerar Kuriren hennes namn och bild. Det senaste året har dominerats av grova våldsdåd mot kvinnor i Norrbotten. Det misstänkta mordet på Frida Stenberg, 24, i Råneå, i onsdags blev den tragiska kulmen på ett svart år för kvinnofriden i länet. Att kvinnor misshandlas, fysiskt och psykiskt, av sina män är ett stort samhällsproblem. Oftast blir offren anonyma i våra texter, endast benämnda med sin ålder. Skälen till det är att en namn- och bildpublicering i många fall skadar offret och inblandade barn och anhöriga på ett sätt som inte kan motiveras av ett stort allmänintresse. Publicitet som skadar ett redan drabbat offer måste helt enkelt undvikas så långt det är möjligt. I fallet Frida Stenberg är omständigheterna annorlunda. Gärningsmannen tog hennes liv, hon kan inte skadas mer. Hennes barn är så små att de inte heller behöver lida av publiciteten. Vi kontaktade i torsdags hennes närmaste familj och de var angelägna om att rätt fotografi av Frida publicerades. När familjen gav klartecken tog jag beslutet att ge den 24-åriga kvinnan namn och ansikte. Att anonymisera mördade kvinnor riskerar att förminska tragiken i händelsen. Ett namnlöst offer är lättare att glömma bort, och sortera bort som en siffra i en tragisk brottsstatistik. Anonyma offer bidrar till att marginalisera och gömma undan mäns våld mot kvinnor. En person av kött och blod, levande och full av livskraft på bilderna visar allvaret i gärningen och påminner oss om att våldet måste lyftas fram och bekämpas. Jag vill hävda att medierna spelar en mycket viktig roll i den här viktiga samhällsfrågan. En misshandel är en misshandel och snarare mer än mindre allvarlig när den inträffar inom hemmets fyra väggar. Tidigare beskrev både polis och medier kvinnomisshandel som "lägenhetsbråk" och bidrog därigenom till att ett allvarligt brott förminskades till en familjeangelägenhet. Det är historia i dag och både vi och polismyndigheten agerar på ett helt annat sätt. Mordet på Frida Stenberg visar att det finns mycket kvar att göra. Kvinnor är fortfarande i allra högsta grad utsatta för mäns våld. Förhoppningsvis kan medierna bidra till en förändring genom att rapportera om gärningarna, lyfta fram problematiken och visa prov på goda initiativ. Det är lätt att bli nedslagen av alla de våldsdåd mot kvinnor som begåtts i Norrbotten i år, men det får inte hindra oss ifrån att försöka förändra. De manliga nätverk som bildades i samband med ett kvinnomord i Piteå, måste exempelvis komma igång igen. Kvinnojourerna bedriver en viktig verksamhet och ska naturligtvis ha så bra stöd som det bara går. Men vi kan inte överlämna ansvaret för att stoppa kvinnovåldet till andra - vi måste engagera oss själva också. Jag tror att vi allihop kan bidra till att skapa ett tryggare samhälle för hälften av befolkningen - kvinnorna.
