Utanför det stora garaget är det förvånansvärt tyst. Men att det är rätt adress råder det ingen tvekan om. På ett stort område runt garaget står stora maskiner uppställda. Vi har kommit till Bröderna Öhmans åkeri i Tvärån, 15 kilometer söder om Älvsbyn.När man kliver innanför garage¬dörren möts man av volym och rörelse.
Det knackas i plåt, det svetsas och slipas. På vänster sida står Elina Öhmans Lynx 600 cc parkerad. Den som tog henne högst upp på prispallen när SM inleddes i Lima och senare gav henne ett silver i de Nordiska Mästerskapen i Norge. Bredvid skotern är pappa Mats tävlingsbil upphissad. Den genomgår några mindre förbättringar och reparationer inför rallycrosspremiären i maj.
Längs ena väggen, högt under taket, hänger nio segerkransar. Ett bevis för att namnet Öhman är starkt förknippat med framgång. Både inom skotercross och rallycross.
Att Elina Öhman skulle börja tävlings¬köra var egentligen inte så konstigt. Kommer man från familjen Öhman i Älvsbyn så har man det med sig ända från start. Elinas kusin Emil Öhman är proffs i USA sedan fyra år och är en av sportens stora affischnamn. Han har banat väg för Elinas pojkvän, Petter Nårsa, som gör sin första säsong som heltidsproffs. Hon har även kusinerna Filip och Adam Öhman som jagar pallplaceringar varje gång Sverigeeliten drabbar samman. Motorljud och kläder som luktar skoter har alltid varit ett naturligt inslag i hennes liv.
Men den som bidragit mest till att väcka skoterintresset hos Elina är hennes pappa. Mats Öhman tävlade under många år inom skotercross - ¬både i Sverige och utomlands - innan hans karriär fick ett abrupt slut 1998.
Mats kraschade under en tävling i Ryssland och bröt ryggen. Han blev förlamad från bröstet. Olyckan var en tragedi som förändrade hans vardag och satte punkt för en framgångsrik karriär.
Trodde alla.
Tävlingsmänniskan Mats Öhman ville dock annat. Han bytte skoter mot specialdesignad bil och bara några år efter olyckan tävlade han om topplaceringar i rallycrossens division I.
Mats lösning för att kringgå sitt handikapp är en vev istället för ratt, samtidigt som han sköter allt annat med höger hand – broms, gas och koppling. På Idrottsgalan 2011 blev han prisad för sin uppfinningsrikedom och kärlek till sporten då han tilldelades TV-sportens Sportspegelpris.
Elina Öhman var bara tre år och har inga minnen av olyckan i Ryssland. För henne har pappa alltid varit rullstolsburen.
– Jag har aldrig sett han gående så för mig är det ingenting konstigt med det. Det är många som berättat för mig hur mycket han kämpade för att ta sig tillbaka, säger Elina medan hon tar på sig på sig skydd och skoterkläder.
Hon ska köra några varv på den oplogade träningsbanan som ligger intill garaget. Hon berättar att hennes pappa aldrig kan hjälpa till att skruva i skotern men att han alltid finns på plats under träningar och tävlingar.
– Pappa är min stora förebild. Han har alltid varit ett stort stöd för mig.
Trots sitt eget öde har Mats alltid hoppats att dottern ska börja köra skoter. Men Elina har inte varit lättflörtad, det tog tid innan känslorna till skotern blommade ut.
– Jag var inte intresserad när jag var yngre. Jag höll på med fotboll och andra sporter i stället, berättar 18-åringen.
Det dröjde till hon fyllt 15 år innan dagen som förändrade allt kom. Elina som varit åskådare på hundratals tävlingar och träningar bestämde sig för att ställa upp i en tävling. Bara lite på skoj.
Det var i Arjeplog och det hon minns mest var nervositeten och orutinen.
Elina låg på tredjeplats med ett halvt varv kvar när hon gjorde ett misstag och ramlade av skotern. Men det spelade ingen roll för hon hade fastnat för sporten. Ordentligt.
Tre år senare tränar Elina som mest fyra dagar i veckan på skoter och kör några styrkepass i gymmet för att bygga upp de muskler som krävs för att kunna utmana de bästa.
Hon har förvandlats till en tävlingsmänniska som ogillar att vara tvåa över mållinjen. Precis när hon nu börjat etablera sig som en toppförare i Sverige så drömmer hon samtidigt om någonting ännu större:- Att bli proffs i USA och kunna ägna sig åt skotercross på heltid.
Om förutsättningarna att lyckas varit tuffa för kusinen Emil Öhman och pojkvännen Petter Nårsa så kommer det bli än värre för Elina. Sporten är inte lika utvecklad på damsidan.
– Jag är beredd på att det kommer innebära att jag måste betala en del själv för att kunna förverkliga min dröm. Man det kommer nog bli svårt att kunna leva på det som tjej, säger Elina.
Hon går sista året på samhällsekonomiska programmet men kommer inte plugga vidare utan planen är att söka jobb och samtidigt försöka förverkliga drömmen.
Under julen reste Elina till USA där hon träffade pojkvännen Petter Nårsas tävlingsteam Boss Racing.
Signalerna hon fick var positiva. Det finns en möjlighet att hon skulle kunna åka över och tävla på lånad skoter.
Om du inte lyckas förverkliga proffsdrömmarna, var hittar vi dig då om tio år?
– Jag hoppas att jag kan fortsätta köra på här hemma och undvika att skada mig. Det skulle kännas helt okej för mig även om det inte blir något i USA.
Skador är något som Elina redan hunnit få sin beskärda del av. Debut¬säsongen 2009/2010 slutade med ett avslitet korsband några veckor innan SM-finalen skulle avgöras. Hon opererades och laddade stenhårt för en
comeback till säsongen 2010/2011.
Men problemen fortsatte. Elina klarade inte av att tävla och hela säsongen blev spolierad.
Det blev ny operation och en ny satsning mot 2011/2012. Med starten hon fått den här vintern så talar mycket för att det kan bli hennes bästa säsong i karriären. En ny skada hade varit förödande men det är ingenting hon oroar sig för.
– Det hade inte gått att tävla om man gick omkring och funderade på det.
Elina ringer till pappa Mats som bor i huset intill och ber honom komma till garaget. När hon ser honom går hon fram och möter honom. Marken är isig och ojämn och Elina knuffar rullstolen för att hjälpa sin pappa den sista
biten fram till garaget.
Mats berättar att han tycker det är roligt att dottern till slut gav sig in i tävlingsbranschen men att han brukar vara nervös när hon tävlar.
– Det är mycket värre när man är på sidan. Det är jobbigt att se henne köra, man kan bli ganska uppjagad. Man kan ju inte påverka det som händer, säger han.
Påverkar din egen olycka hur du känner?
– Nej då, inte alls. Det har ingenting med det att göra. Man kan ju gå ut här utanför garaget och råka halka och bryta nacken om man har otur. Visst är det fortfarande en farlig sport men skydden är betydligt bättre i dag än när jag körde.
– Elina har till exempel nackskydd, det hade inte jag. Och som regel är det mer snö på banorna nu jämfört med förr då det var mer is.
Mats berättar att farten inte är högre i dag på grund av att banorna är knöligare. Men det är mer spektakulärt och de krävs mer av förarna. Fysträningen är betydligt viktigare för Elina än det var för honom.
Men en sak har inte förändrats.
Känslan.
Mats förstår precis hur Elina känner när hon står på startlinjen och varvar upp motorn i väntan på startskottet.
– Det är så djävulskt kul att köra. Men det är kul för mig också att bara få hänga med och få se när hon är på banan, säger han.
Mats och Elina Öhman tittar på varandra och ler.
Far och dotter.
Med samma kärlek för skotercross.