– Den gjorde inte som jag ville så jag snörde ut den, säger Per Stenelund och petar lite försiktigt med högerstöveln på det som är kvar av den bärbara datorn. Det söndervridna tangentbordet har svåra skador efter att han först kört över den med traktorn och sedan släckt det sista renoveringshoppet med skopan.
Skärmen slängde Per in i vedspisen.
Jag frågar hur arg han egentligen var den där gången men Per bara skakar på huvudet och ler. Han är vanligtvis en lugn person.
– Men sånt här gillar jag inte. Saker som man kan laga själv har jag däremot inga problem med, säger han.
Att Per Stenlund kan laga saker själv råder det inga tvivel om. 1988 startade han verkstadsföretaget Avans svets och rep som utför allehanda uppdrag för privatpersoner och han är också en drivande kraft i PM:s dragspelsrep.
Per gillar att skruva i både stort och smått. Han gillar kontrasterna mellan de stora och tunga maskinerna till finliret som kräver millimeterprecision.
Vi lämnar den bärbara datorn på gårdsplan och går in i företagslokalerna. Det är klassisk verkstadsmiljö med svetsar, svarvar och pelarborrmaskin. Vi passerar träavdelningen innan vi kommer till bortre ändan av byggnaden. Där, i en avskild del, står en av Pers ögonstenar som han färdigställt under våren.
En grön traktor av modell BM10 från 1952 med Skelleftelyft baktill. Den kommer ursprungligen från Råneåböle och var en rosthög när Per köpte den.
400 arbetstimmar senare har den fått en blänkande lackering och helrenoverad motor på 2,7 liter som ger 23 hästkrafter. Den startas med tidsenlig kultändare och blåslampa.
– Det är kul att ha ett projekt att hålla på med vid sidan om, det är som ett smycke jämfört med allt det andra man håller på med, säger Per och visar ett annat hemmabygge som han är delägare till.
En liggande vedklyv av modell jättestor som med ett tryck på 200 bar i slangarna klarar att pressa 44 ton. Diametern på stockarna kan vara ända upp till 120 cm.
Per som är skogsägare och värmer upp hemmet med 12-14 kubik ved varje år tyckte att vanliga standardklyvare är besvärliga att jobba med. Han ville bygga något som var både större och enklare att hantera. Om det finns någon motsvarighet i länet vet han inte.– Är man lite tokig så är man och då gör man såna här saker, säger han.
Dragspelsrenoveringarna går inte att genomföra i verkstadslokalerna. Det är alldeles för dammigt och smutsigt. Därför sköter Pär och kollegan Magnus Olofsson jobbet i Pärs hem – Norrbottensgården från 1854.
Överallt i det stora köket finns det dragspel. Både kundobjekt och privata. Per säger att han tappat räkningen på hur många han äger.
Det kanske är 20. Eller 30.
Han började själv spela 1979 och intresset för instrumentet har varit intakt genom åren.
Per söker hela tiden nya objekt och är beredd att betala ganska mycket för ett exemplar som är värt att renovera.
Ett riktigt bra råämne.
– Vi kan göra fullservice på dragspel och det innebär att byta stämmor, bälg, omvaxning och se över det mekaniska, en totalrenovering av dragspelet helt enkelt, berättar Per.
Senaste objektet är ett dragspel från 1938.
Men den som han är stoltast över är en Costello Special. Den iögonfallande dekorationen består bland annat av hundratals små konformade stenar som varsamt limmats på plats. En åt gången. Renoveringstiden för Costello Special har Pär beräknat till över 1 000 timmar.
Det är dekorationsarbetet som är svårast och som bidrar till att ett dragspel är betydligt mer tidsödande än en traktor eller en vedklyv. I vissa fall är det dock precis lika smutsigt.
– När du rengör en bas på ett dragspel kan det se ut som att du skruvat i en gammeltraktor, du blir helt svart eftersom delarna oftast aldrig varit isärtagna.
Per hänger på sig sin ögonsten Costello Special och spelar en stund.
– Det här är mitt bästa dragspel, säger han när musiken tystnat.
Vid arbetsbordet har Per verktyg och instrument som hjälper honom att få rätt intonering. Bland annat en bälg under arbetsbordet som han trampar luft till för att testa tonstockarna.
Att tvingas backa bandet för att göra justeringar är mer regel än undantag när man jobbar som instrumentmakare.
– Många gamla dragspel låter som hårtorkar. Det pyser och läcker överallt, berättar Per.
– När man jobbar med stora maskiner som traktorer och liknande handlar det mest om att skruva och sedan är du klar. Med ett dragspel kan du få göra om vissa moment tio gånger för att få rätt inställningar.
Steg ett är vanligtvis att byta till nya stämmor. Det är stämmorna som gör skillnad på ett dragspel som låter bra eller mindre bra. Det kan i sin tur kräva ombyggnad av stämstockarna. Nya stämmor är längre och stocken måste då breddas med ädelträ för att få täthet och hållfasthet.
– Det kan jämföras med att du ska in med nya fönster i ett hus och måste höja innertaket för att få plats. På samma sätt måste man göra plats i dragspelet och det innebär mycket arbete innan det är klart, berättar Per.
Nytt vax används för att täta och en ny bälg brukar vara ett bra komplement för att få ett gammalt dragspel att låta och kännas som ett nytt. Till klaffarna använder Per specialskinn från Italien.
När vi lämnar Per Stenelund tipsar han oss om ett återbesök. Det handlar om två dragspelstämmor som arrangeras i Avan. Per är ordförande och initiativtagare i föreningen Buskspel i norr som ordnar traditionsenlig spelträff andra helgen i augusti. Då spelas det musik från tidig dag till sen natt. I november är det dags för Pers egen spelträff hemma på gården som går på samma tema, men inomhus. Årets höjdpunkter om man är dragspelsfrälst.
Vi stannar till vid den bärbara datorn som ligger kvar på gården. Per säger att han ska köpa en ny men inte förrän till hösten. Han litar inte på de nya systemen och betalar räkningarna på gammalt hederligt sätt. Därför brådskar det inte.
– Och under sommaren är det för mycket arbete utomhus för att man ska hinna sitta och klicka på internet.