Domeij på skogspromenad

JOKKMOKK, KURIREN.
Lyckan alldeles utanför Jokkmokk är en skog som Sveaskog vill sälja, men Naturskyddsförningen/Steget före skydda.
I går följde Åsa Domeij, miljöpartist och ledamot i Sveaskogs styrelse, med på en tur i skogen.

Norrbottens län2005-10-07 06:30
Åsa Domeij har suttit i Sveaskogs styrelse sedan 1999. Hon varit med hela vägen, från den stora affären med AssiDomän, genom upprättandet av naturvårdspolicy och till uppdraget att avsätta 20 procent av den produktiva skogen för naturvårdens fromma. <br>I går mötte hon först representanter för Naturskyddsföreningens skogsgrupp Steget Före och rennäringen ute i skogen och deltog sedan i ett öppet möte på Civichuset.<br>&nbsp;? Bilden jag får är att Sveaskogs verksamhet fungerar väldigt olika från plats till plats. Det verkar skilja väldigt mycket bara mellan kommuner, som till exempel mellan Arvidsjaur och Jokkmokk, säger hon under skogsturen.<br>Bjudit in Domeij<br>Det är miljöpartiet i Norrbotten som bjudit in Åsa Domeij och för gårdagens program i Jokkmokk stod partiets lokala förmågor. Skogsturen gick till området Lyckan alldeles utanför Jokkmokk. Ett område ägt av Sveaskog, men som bolaget har för avsikt att sälja.<br>&nbsp;? Det här med utförsäljningen har ibland fått tråkiga följder. Det har hänt att folk utifrån har köpt fina skogar och sedan kal-avverkat. Och ibland har Sveaskog till och med köpt virket efteråt, berättar Mats Karström, biolog och pionjär inom Steget före.<br>Han konstaterar att kontakten med Sveaskog i flera fall har fungerat bra i Jokkmokk och att flera lokala lösningar har kunnat diskuteras fram. Men på regional nivå är det, menar han, sämre. Hans förslag om en regionalt stationerad ekolog anställd av bolaget och mer kontakter med lokalbefolkningen tyckte Åsa Domeij var intressanta.<br>Lokal dimension<br>&nbsp;? Inte minst det här med den lokala dimensionen när de här 20 procenten ska avsättas är intressant att titta på, säger hon.<br>Åsa Domeij lyssnade också till vad ordföranden för Sirges sameby, Bertil Kielatis, hade att säga. Kielatis menar att rennäringens ställning är svagare än naturvårdens och att samråden med skogsbruket inte är något annat än information från skogsbolagens sida.<br>&nbsp;? Vi kan ofta tycka att de borde spara andra områden än dem som naturvården slåss för, eftersom våra bästa betesmarker finns i andra skogar. Snart finns det inget kvar och de senaste åren har vi fått stödutfodra. Det vi skulle vilja är att få vara med och förhandla på en jämlik nivå, säger han.<br>En sak som alla kring kaffe-elden i Lyckan var överens om var också att skogsvården, som röjning, är mycket eftersatt i de norrbottniska skogarna. Något som skulle ge både jobb och gynna såväl skogsnäringen som rennäringen.<br>Ett steg tillbaka<br>Enligt regeringens skogsutredare Maggi Mikaelsson är det dags för miljöhänsynen att ta ett steg tillbaka i skogsbruket, till förmån för produktionshänsyn, det vill säga ekonomin. Och inom naturvården anser många att pendeln har börjat svänga tillbaka efter några år av framgångar. Mats Karström menar att debattklimatet har blivit obehagligare och att konflikterna i många fall har skärpts. Åsa Domeij konstaterar också att miljöpartiet har fått slåss för pengarna till biologisk mångfald i budgetförhandlingarna med socialdemokraterna och vänsterpartiet.<br>&nbsp;? I varenda förhandling vill de spara där, men hittills har vi lyckats dra upp anslagen, säger hon.<br>asa.lindstrand@kuriren.com<br>0971/554 25
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!