Det strålar en stjärna

Att ta några vändor i butikerna och kolla in utbudet av julstjärnorna inför köpet är en mycket bra idé i dag. För utbudet växer och växer för varje år som går och i dag är utbudet enormt. Modeller och mönster varierar enormt och i år tycks det finnas minst en stjärna för alla smaker. Det orientaliska hemmet kan numera matchas med en orientalisk julstjärna, det minimalistiska hemmet kan pyntas med en enkel variant i plexiglas och det pråliga hemmet kan kombineras med det kitschiga alternativet. Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen, men deras föregångare såg dagens ljus redan på 1800-talet. Det var i den tyska staden Herrnhut där den Evangeliska brödra-församlingen ?herrnhutarna? hade sitt säte, bland annat med internatskolor för missionärernas barn. En av skolans lärare fick på 1880-talet idén att göra pappersstjärnor med plats för en liten fotogen- eller oljelampa inuti. Dessa skulle man dekorera skolan med under adventstiden. Med de handgjorda stjärnorna som förebild började en pappers- och missionsbokhandlare i Herrnhut att konstruera en stjärna för försäljning, och dessa exporterades så småningom till andra länder, som bland annat Sverige. Men de tyska stjärnorna var dyra i inköp så 1941 startade Erling Persson, även grundare av klädföretaget H&M, en billigare massproduktion av stjärnorna. Den nu klassiska, typiska sjuuddiga stjärnan i gulrött papper var hans skapelse. Den döptes sedan till Tindra Kristall och blev så populär att den av somliga fick benämningen ?proletärstjärna?. Inte förrän på 50-, 60-, och 70-talen fick den konkurrens av varianter tillverkade i träspån, halm, näver och metall. I dag har konkurrensen vuxit rejält och varje år blir stjärnorna något fler och något roligare. Frågan är hur många som vågar haka på trenden med stormönstrade adventsstjärnor i färgskalans alla kulörer, eller designervarianten i skumgummi? Svaret bör väl komma på söndag då det är första advent ... alexandra.johansson@kuriren.com 0920/376 26