Det här skriver jag vid en bardisk på Manhattan. Just den här råkar vara min favvobardisk i hela världen, men över huvud taget är jag väldigt svag för bardiskar. Vi svenskar är kassa på bardiskar - såvitt det inte handlar om att supa skallen i bitar.Det är helt fel taktik. Vid bardiskar ska man äta. Bästa servicen, billigaste priserna och absolut högst mys- och skvallerfaktorn. Det är vid bardisken man kan snika sig in på omöjliga restauranger som kräver bokning tre månader i förväg. Det är vid bardisken du hamnar i samspråk med såväl bartendrar som lokala stammisar och målmedvetna matkonnässörer. Det är här du lär känna personalen och krogens själ. Det är här du får tips om andra bra ställen.New York kryllar av sköna bardiskar. Vi äter frukost vid bardisken på Tredje avenyn, vi lunchar vid bardisken på Great Jones Street och vi har grappaavsmakning på älsklingsitalienaren på Thompson Street. Och nu går det tydligen dessutom att jobba vid bardisken - med full internetuppkoppling. Så föredömligt trivsamt.Jag vill härmed slå ett slag för att förbättra den svenska bardiskkulturen. Våga äta i baren! Där spelar det ingen roll om du är ensam, osäker eller ohipp.För ordningens skull: Jag dricker vatten och amerikanskt kaffe (det är samma sak). Det går att bardiska ändå.
