FINNS det något bättre än att se proffs i arbete? Har på sistone haft den stora förmånen att få spendera tid i sällskap med två synnerligen begåvade kockar. Av helt olika anledningar hamnade jag vid olika tillfällen i hasorna på Björn Malmsten, skånsk jägare och kulinarisk trollkonstnär, och Mathias Pihlblad, landslagstävlande mästerkock från huvudstaden, med imponerande krogstamtavla. Var och en ett geni på sitt sätt och båda lika imponerande i sin kunskap, attityd och matglädje. Det räcker med att titta på när de hanterar en lök för att man ska bli trollbunden. För att inte tala om när det ramlar in harfiléer, löjrom, abborrar och sparrisknoppar i köket. Men det allra mest magiska är det som jag fått lära mig kallas "p-mat". Jag är övertygad om att det är personalkäket som säger mest om en kock. På tre sekunder svängde Mathias ihop "en balja pasta" till svältande medarbetare, laddad med godsaker som rostade hasselnötter och liguriska oliver. På fem röda hade Björn meckat ihop en fabulös fransk bondomelett till blodsockerdarriga bundsförvanter. Precis i samma sekund som man höll på att gå under av hunger. Sånt imponerar långt mer än ostronskummad spindelkrabbsgröt. Åtminstone på lilla mig.
