Bröder som varit med

?Plura? och ?Carla? Jonsson
Nordpoolens restaurang, Boden
Onsdag 22/2-06

Norrbottens län2006-02-24 06:30
ROLF NILSÉN
Scenariot: en sportbar i anslutning till ett äventyrsbad (föga klorlukt dock) av någorlunda intim karaktär och i densamma en publik omfattande kanske ett 50-tal själar, men en tämligen hjärtlig och meddelsam sådan.<br>På scenen, som var så pass liten att man fick lämna densamma om man planerade några mera omfattande kroppsrörelser: Per ?Plura? Jonsson, storebror samt Carl ?Carla? Jonsson, lillebror. Bägge officiellt hemmahörande i gruppen Eldkvarn. För kvällen armerad med varsin gitarr. ?Plura? med en vitt Beppe-hatt på huvudet. ?Carla? utan någon sådan.<br>&nbsp;? Vi är nog lite ringrostiga, vi har inte spelat tillsammans på ett tag. Och så är det ju OS, meddelade ?Plura? lite kryptiskt.<br>Men det var ingen större fara med det. Bröderna tog det lugnt. Tog fram depescher från förr. Och nu. Sjöng om hjärtats ensamma gator. Om kärleken ?som var en enkel biljett, som vi begravde bland glas och krossade porsliner? (från Miljoner mil bort). Eller om ?franska kyssar? och ?skotska droppar? (från Sjunde våningen).<br>Det här var män som varit runt ett antal kvarter, ett tillräckligt antal gånger. De visste vad de sjöng om. Hade känt av det. Pengar och döden. Sorgmodigt, sårigt, vankelmodigt, sparsmakat, fullvuxet (det här var den sortens spelning där det borde ha varit åldersgräns vid 30 för att få komma in), äkta.<br>Ibland befann vi oss på en filial till Minnenas motell. En annan gång åkte vi med på Treans spårvagn genom ljuva livet.<br>?Plura? och ?Carla? fungerade som en gemensam jukebox av musikaliska minnen från främst Eldkvarns olika stationer i livet.<br>&nbsp;? Den här låten skrev jag till Totta Näslund. Som tack fick jag en travbong av honom, som jag knappt visste vad det var för något men som jag stoppade i kavajfickan och sedan glömde bort. Sedan hittade min dåvarande fru den och såg till att den blev kollad. Det var en vinst på åttatusen kronor på den så: tack Torsten! Härmed en hommage till dig, sa ?Plura? och så spelade de Mil efter mil.<br>Det gick ett sympatiskt muller genom lokalen när Kärlekens tunga startades och det skålades för den vid ett bord i närheten av där jag satt.<br>Största skvallret i stan, Du älskar inte mig, den episkt storslagna och bitterst självbiografiska M/S Alkohol, Jag är det hjärta du har väntat på, Ett hus på stranden, Man överbord, ?Carlas? Kungsholmskopplet, Konfettiregn.<br>En onsdagskvällsspelning totalt befriad från alla pretentioner och med det tillbakalutade så att säga inbakat i själva konceptet.<br>På torsdagskvällen var bröderna på Krokodil i Piteå och gjorde om alltsammans. Det var säkert fint och fullvuxet det och där också.<br>Det brukar bli det när artister som vet vad de gör är ute och bjuder på sig själva och sina medfarna betraktelser.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!