Jag vet att du får många brev så här års och att du inte kan infria alla önskningar. Men den här gången handlar det om kanske världens snällaste och mest hemkära människor, norrbottningarna. Därför är detta önskebrev värt lite extra uppmärksamhet, bästa tomte.
Med tanke på att du fixar många häpnadsväckande saker (bara en sån sak som att ta sig ner genom både skorstenar och ventilationsrör med din kroppshydda) så kan tomteverkstan säkert snickra ihop vår julklapp – ett sista Norrbottenspaket med det vi behöver mest: Befolkningsökning, och gärna snabbt!
Vårt län är en fjärdedel av Sverige. Det motsvarar en tredjedel av Japan. Om Norrbotten haft samma befolkningstäthet som japanerna, skulle vi – tappa inte masken nu – vara 40 miljoner norrbottningar. Men vi är bara 250.000 [sic!]. Varenda julgranskotte begriper att det aldrig kan bli full rulle med en sådan klen länsmotor.
För politikerna är det här ett ekonomiskt dilemma. Det är svårt att hålla hög kvalitet på välfärden när man är få människor på en gigantisk yta. Flera sjukhus riskerar att läggas ner, vilket framför allt drabbar de som inte bor i länets största stad. Där finns det till och med djursjukhus – taxar och marsvin i Luleå får bättre sjukvård än Pajalabor, hävdar somliga.
Befolkningsdilemmat har blivit en het gröt ända upp i regeringen. Den ville tussa ihop flera folkglesa län för att öka befolkningsunderlaget. Men regionplanerna vattnades nog väldigt dåligt för kvar blev inte mycket mer än ett stort avbarrat frågetecken.
Tänk vilket kraftfullt näringsliv som skulle växa upp om vi vore många norrbottningar! Företagen skulle spira av innovationskraft, ha glada siffror på sista bokslutsraden och råd att investera i nya marknader och fler anställda. I samarbete med akademi och samhälle skulle de kunna utveckla länet till en internationell spjutspetsarena för ny, kvalificerad utbildning och forskning inom allt från kunskap och digitalisering till miljö och hälsa.
Fler norrbottningar skulle ge länet mer muskler och politisk makt! Offentliga sektorn skulle få bättre skatteunderlag till välfärden. Eftersom hela landet skulle tjäna på att dess nordligaste utpost blivit landets viktigaste ekonomimotor, skulle norrbottningar bara behöva skatta på 75 procent av inkomsten.
Innovatörer, nystartsföretag och erfarna entreprenörer skulle söka sig hit en masse. Varenda kommun skulle göra som IN Gällivare redan gör – sätta upp ett välkomnande kontor som hjälper till med inflyttningsservice och kompetensförsörjning för alla som i den norrbottniska smältdegeln vill bidra till hela Sveriges framtid.
Byggkranar skulle gå femskift – även i Ulatti, Aapua och Vidsel – för att skapa fler bostäder, kontor och lokaler. Eftersom vi ändå skulle ha så generöst med plats skulle vi inte ens behöva kröka kvisten på en fjällbjörk i vår orörda natur och anrika kultur aka Europas Sista Vildmark.
Befolkningsökningen här skulle vända upp och ner på det mesta och bli en katalysator för Sverige. Med tanke på att det är ungefär lika långt mellan Stockholm och Ystad som mellan länets södra gräns och Riksgränsen, skulle Piteå kunna bli landets nya huvudstad också. Sug på den smällkaramellen!
Men kära tomte – och nu ska jag prata ur skägget – vi vill absolut inte att du släpar hit 40 miljoner människor på självaste julafton (då säckar välfärdssystemet ihop). Vi är ju norrbottningar och därför rätt beskedliga i våra önskemål. Kan du fixa säg tio, femtontusen nya själar om året så vore det en nåd att stilla bedja om.
God Jul!