Själv lejer jag numera bort allt av den sorten, men ändå: man måste ju unna sig tid till annat än lutheranska sysselsättningar som idogt arbete också.
Som läsning. Och då menar jag enbart lustfylld läsning. Visst går det för sig att gå i gång med avancerade sisyfos-projekt, som att slå i sig hela sviten av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt eller Edward Gibbons Romerska rikets nedgång och fall. Men trots att det är klassiker, så är det närmast att betrakta som en form av påtvingad pliktläsning. Och sånt ska vi ju inte ha; åtminstone inte på sommaren.
Själv ämnar jag tillbringa en så stor del av sommartiden som möjligt i min nyinhandlade rottingfåtölj, på min nyligen utbyggda veranda, med så många läsvärda nya böcker och tidningar som bara möjligt är. Sådana som det är bara roligt och förenat med aktiv fantasiflykt att ta del av. Livet är för kort för något annat.
De lästips som här följer är sånt som jag redan har tagit del av. Mestadels med behållning. Och de här böckerna passar för både sol och regn. Det kan ni vara väldigt och synnerligen säkra på. Som sagt var och så detta obligatoriska också:
En väldigt glad och trevlig (mid-)sommar till er allesammans!
Fängslande från första sidan
Denna dödens kropp
Elizabeth George
Norstedts
Här står vi inför 700 sidor av kvalificerat god läsning. Och den räcker ju en bra stund av sommaren också. Fängslande från första sidan och sedan framgent rakt fram genom texten. Elizabeth George har ett mycket starkt flöde i sina atmosfäriska kriminalberättelser och om man inte störs av att ständigt serveras med fullständiga bakgrundsberättelser kring varje bifigur (inget slarv här inte!) så blir hennes böcker pålitliga älsklingar, som man bara längtar efter.
Denna den senaste är verkligen inget undantag från den regeln heller. Här konfronteras kommissarie Thomas Lynley, som återkommer till Scotland Yard efter det långa bearbetandet av sorgen efter mordet på hustrun Helen, med ett ovanligt grisigt knivmord på en ung kvinna, på en av Londons ödsligare kyrkogårdar. Varefter allt prydligt rullar vidare och så småningom faller in på sina rätta platser. Och det innebär oerhört karismatisk läsning. Hela tiden.
En riktig bladvändare
Fågelskrämman
Michael Connelly
Norstedts
Michael Connelly, före detta kriminalreporter på Los Angeles Times och numera med ett drygt tjugotal böcker bakom sig där det stora flertalet av dem innehåller den bitige kriminalaren Harry Bosch, är även han den sortens författare som man med obrutet förtroende ständigt kan återvända till.
Connelly satsar i och för sig på knastertorra lakonismer i stället för svart humor, men det går ju bra det med. I den här boken plockar han fram kriminalreportern Jack McEvoy igen, från genombrottsboken Poeten.
Nu är McEvoy nästan lite på dekis och då dyker, som på beställning, en ny mördare upp: Fågelskrämman. Och McEvoy beslutar sig för att avsluta sin karriär med den fullständiga storyn om denne. Men givetvis går det ju inte bara så där lätt.
Alltså: en typisk bladvändare. Var och hur man än sitter eller ligger.
Intressant tidsskildring
Den magiska cirkeln
Anders Sundelin
Leopard förlag
För något år sedan skrev Arne Sundelin boken Fallet Thurneman, om ledaren för den så kallade Sala-ligan som 1937 dömdes till sluten psykiatrisk vård på livstid efter att ha initierat och varit med om att döda fem människor.
Själva kallade sig medlemmarna i ligan för Den magiska cirkeln och det var långt ifrån bara pengar som intresserade dem. Ledaren Sigvard Thurneman påstod sig sakna samvete och intresserade sig även för det ockulta.
Nu har Arnes bror, Anders Sundelin, också skrivit om de fem unga männen som utgjorde Sala-ligan och det har blivit en journalistiskt intressant och spännande tidsskildring, det också
(bröderna Sundelin har nu gemensamt sett till att detta kriminalfall har blivit massivt väl dokumenterat; mycket ambitiöst).
Boken har ett reportagemässigt flyt och är mycket svår att släppa innan den är färdigläst. Full av apart egenartade personligheter, inte minst Thurneman själv.
Om socialt arv och utanförskap
Keith och jag
Ingrid Carlqvist
Blue
Mera True Crime med svensk bakgrund. Titelns ”Keith” är Keith Cederholm medan ”jag” är journalisten Ingrid Carlqvist, med yrkeserfarenhet från flera kvällstidningar. De växte upp tillsammans i 70-talets Helsingborg och för Ingrid gick det bra i livet, medan det gick helt åt helvete för Keith. I början av 80-talet dömdes han, mot sitt nekande, för mordbrand i en uppmärksammad rättegång. 1984 upphävdes domen och han blev fri samt fick ett rekordstort skadestånd, sedan Jan Guillou i ett tv-program ledde i bevis att Keith Cederholm var helt oskyldig.
Men några år senare var han fullblodsnarkoman och de närmaste två decennierna lyckades han aldrig vara fri från fängelset mer än två år i rad.
Även större delen av hans familj blev kriminella. En son var med och mördade två flickor på Hallandsåsen, en annan son blev nazist och slog ihjäl en invandrare i Klippan, en dotter dömdes också till fängelse för våldsbrott.
Boken är en både saklig och deprimerande redogörelse för socialt arv och utanförskap. Keith Cederholm dog av cancer den 28 augusti 2010.
Svårglömda levnadsöden
Kupongtjuven
Christina Kellberg
Frank
Och så en bok till om ett stycke svensk nutidshistoria, innefattande ett rätt så trivialt – men socialt stigmatiserande – brott. Den förra DN-journalisten Christina Kellbergs mormor sålde ransoneringskuponger under andra världskriget, ertappades och dömdes till fängelse. Därefter: självmord, med hjälp av cyankalium.
Men vem var hon egentligen? Och den övriga släkten? Efter många år av skamfylld tystnad beslutade sig Christina Kellberg för att ta reda på det. Och har åstadkommit ett lysande och fascinerande reportage i bokform, som har förklarat mycket för henne personligen och som bjuder läsarna på både enastående tidsskildringar och svårglömda levnadsöden.
Begåvad spänningsroman
Flaskpost från P
Jussi Adler-Olsen
Bra Böcker
En alldeles utmärkt ny dansk krim-författare, som har belönats med diverse priser och som det även är ett stort nöje att läsa.
Ett nästan oläsligt brev i en gammal flaska utgör det faktiska nödropet från två pojkar – som uppenbarligen kidnappades någon gång på 90-talet. Men som ingen har anmält som försvunna. Och som ingen vet vilka de är heller. Eller vad som hände med dem. Kriminalinspektör Carl Mork och hans assistent Assad får inte många lugna stunder (och inte läsarna heller) i denna mycket begåvade spänningsroman.
Konstfullt konstruerat
Dinosauriens (fjädrar)
Sissel-Jo Gazan
Albert Bonniers Förlag
Mera danskt – här har vi verkligen något mycket konstfullt och därtill beundransvärt konstruerat. Intrigtrådar i den akademiska världen skymtar bakom ett både bisarrt och svårlöst mordfall, där en ung akademikers handledare hittas död – med hennes avhandling i sitt knä och hela magen full av parasiter. Dinosauriens fjäderdräkt har en hel del med mordet (och ytterligare ett sådant) att göra.
Det här är både en helt förtjusande och en absolut fascinerande blandning av gammaldags spänningsroman och akademisk studie. Den närmaste parallellen jag kommer på är Umberto Ecos tidiga böcker.
Nageltuggarvarning
Horn
Joe Hill
Norstedts
Här kan man verkligen tala om ärftlig litterär belastning, eftersom Joe Hill (jo, han heter verkligen så!) är son till skräck-bestsellermaskinen Stephen King och förmodligen har impregnerats med rysligheter från väldigt späd ålder.
Nu skriver han dem själv.
Lite som pappa, men ändå inte riktigt. Men klart skräck-, creepy- och spänningsframkallande, i sin egen rätt.
Horn är det bästa han har skrivit hittills; pappa Stephen har all rätt att känna stolthet.
Här vaknar huvudpersonen Ig Perrish upp efter en hemsk natt och när han hamnar framför en spegel ser han, till sin fasa, att två horn har börjat ta form i hans panna.
Omgivningen tycks inte notera dem, men med hornen följer också en obönhörligt övernaturlig gåva: att få folk att omvandlas till sanningssägare. Och detta kan också leda till sanningen om vem som mördade Ig’s flickvän Merrin; ett dåd som han själv varit misstänkt för.
Suggestivt beskriver bara den yttre ytan här.
Nageltuggarvarning och härjande mardrömmar gäller.
Trixigt mysterium
Mystery
Jonathan Kellerman
Headline/UK
Efter att ha översatts i dryga tiotalet år tycks de svenska förlagen nu ha tappat tilltron till Jonathan Kellerman, men det går ju lika bra att ta del av hans böcker på engelska också. Som (nästan) vanligt är det psykologen Alex Delaware som är i centrum här; när han får se fotografier på ett kvinnligt mordoffer känner han igen henne, från baren på ett nedläggningshotat hotell någon kväll tidigare. Men vem är hon – ingen tycks veta och inget DNA stämmer?
Delaware och hans kompis polisen Milo Sturgis vecklar in sig i ett allt trixigare mysterium och det innebär mycket spänning, bra underhållning. Räcker det?
Ambitiös svensk thriller
Drakens år
Thomas Kanger
Norstedts
En stort och ambitiöst upplagd svensk thriller, utspelande sig över hela den amerikanska kontinenten med tentakler till både Afghanistan och Vietnam och garanterat många hemligheter därtill. Den från Kangers tidigare böcker bekanta kriminalinspektören Elina Wiik konfronteras inledningsvis med en mördad väktare på Ikeas parkering i Västerås och länkas sedan gradvis in i de stora världssammanhangen.
Thomas Kanger hamrar beslutsamt fast sammanhangen och som läsare hänger man villigt med. Väldigt villigt, till och med.