1. Vad gör du på RFSL?
– Jag är först och främst ordförande sen jobbar jag ideellt med bland annat med Luleå Pride. De två projektanställda, Linda Moestam och Sophie Gunnarsson har arbetat med det här dagtid i ett halvårs tid och där har jag jag tillsammans med resten av styrelsen varit ett bollplank. Dessutom leder jag medlemsorganisationen och fungerar som ett språkrör utåt för våra medlemmar. Jag är spindeln i nätet, jag delegerar och fördelar ansvar. Jag har också startat en grupp för regnbågsfamiljer och andra medlemsaktiviteter. Regnbågsfamiljerna har varit en av mina hjärtefrågor sedan vi startade upp RFSL i Luleå. Sen är jag ju först och främst aktivist så klart.
2. Varför är du aktivist?
– För att ha möjlighet att stanna kvar i Norrbotten om man ska vara krass. Jag vill kunna ingå i ett socialt sammanhag där jag kan vara med och påverka, både för min egen del och för Luleå som ju är en fantastisk plats att bo på. Jag vill att andra också ska ha möjlighet att känna så.
3. Vad finns det för hinder för det idag menar du?
– De tär ju högst individuellet men det finns människor som inte känner sig inkluderade i samhället och jag vill inte att det ska vara så. Alla ska ha möjlighet att förverkliga sina livsprojekt, dem trygghet och respekt från övriga samhället. Det handlar om mänskliga rättigheter och om inkludering. Vi är ju alla människor. Men så fort vi delar in folk i kategorier kommer vi bort från inkluderingen. Det är därför queerbegreppet så viktigt.
4. I dag står du och Åsa Petersen på scen i Luleå Prides programpunkt Queera qvinnor – ett samtal om q. Vad ska ni prata om?
–På Luleå Pride förra året hade vi ett samtal kring hennes bok Mitt queera liv. det slutade med att vi poängterade att här står vi, två queera kvinnor, helt olika men med gemensamma beröringspunkter. Vi lekte med olika könsroller och kom fram till att det finns så många olika sätt att vara kvinna på. Samtalet i år är tänkt som en fortsättning på det, med fokus på bokstaven q och varför vi behöver den. Det finns så mycket man ”ska” leva upp till som kvinna och jag känner inte att jag passar in i den mallen, med alla koder, kläder, prylar, attribut, fritidsintressen och föreställningar om vilka man ska tända på.
5. Om man skulle sammanfatta det, vad är queer för dig?
– Jag tänker att queerbegreppet ifrågasätter normerna. Jag identifierar mig själv som queer eftersom jag vägrar stoppas in i ett fack. Jag kan inte säga vilken sexuell läggning jag har. Jag är inte hetero, inte homo. Bi?... Nä.Varför måste jag bestämma mig? Jag vill varken kategoriseras som kvinna eller man, jag vill ta bort den där uppdelningen. Jag är en människa som gillar människor. Förutom heteronormen ifrågasätter queerbegreppet även tvåkönsnormen och tvåsamhetsnormen. Det finns fler än två kön och fler familjesammansättningar än kärnfamiljen. Queerbegreppet lyfter upp att familjer kan se annorlunda ut.
– Vi borde satsa på ska skapa en värld för människor som är så mänsklig som möjligt? Oavsett om jag kämpar för hbt-rättigheter är q:et viktigast för att vi alla är människor och saker är så flytande i livet och är svåra att passa in i fack.
6. Varför är regnbågsfamiljerna en hjärtefråga för dig?
– Det är viktigt för barnens skull. Ett barn som lever i Luleå kanske är enda barnet på förskolan med exempelvis två mammor och då är det lätt att tro att de att de är ensamma om det. I den här gruppen kan de träffas och se att det finns andra barn som också har två mammor. På första träffen kom 26 personer som sedan fann varandra, nu behövs jag inte på samma sätt längre.
7. Vilken är RFSL:s viktigaste uppgift i Luleå?
– Framförallt att skapa trygga mötesplatser, och det är därför Pride finns. Det är en mötesplats där alla, verkligen alla, kan mötas. Men det viktigaste är att inte sätta sig ner och vara nöjd, att fortsätta sträva framåt. vi måste ställa krav på politikerna och lyssna på våra medlemmar. Förutom familjepolitiken tror jag att nästa stora fråga handlar om nyanländas möjlighet att ta plats i hbtq-communityt. Det är också viktigt med bra hbt-utbildning på skolor och att äldre hbt-personer får en trygg ålderdom.
8. Och vad har du för förväntningar på Pride?
– Det enda som är mitt bekymmer är vädermakterna. Förra året tänkte vi inte att det sukklle bli så stort, 1.000 personer i paraden hade vi aldrig kunnat föreställa oss. Målet nu är att försöka matcha Luleå Prides storhet och därför har vi dubbelt så många funktionärer i år. Jag jobbar ju själv under hela festivalen och hinner inte ta del av så många programpunkter, men jag hoppas på en god stämning, blandade åldrar och en jättebra parad. Jag är jättepeppad!