– Barn tittar på maten. Ser det inte gott ut kan de döma ut det utan att ens ha smakat, säger Sven Uusitalo
Till vardags ansvarar han för maten till 115 elever och personal på Alviksskolan. Nu har han sommarlov och tar emot Duo-teamet hemma i Bergviken i Luleå. På ett par timmar svänger han ihop de tre rätter som han komponerat till tidningen.
Vant håller han koll på rätterna som lagas. Han hackar, sköljer, skalar och ser till att ingredienserna kommer fram i rätt ordning. Samtidigt svarar han vänligt på reporterns frågor och funderingar.
Innan vi hunnit ta fram anteckningsblock och kamera är potatisen skalad och stjälksellerin strimlad.
– Om man lagra flera rätter börjar man med den som tar längst tid, säger han.
Det är viltskavslasagnen. Älgskavet – som gärna kan bytas ut mot en billigare blandning med hjort- och älgkött – hackas, liksom bacon och lök. Knivbladet följer fingrarna som lite invikta håller löken.
– Skär bort roten på löken, det är den som gör att man gråter, säger han medan kniven förvandlar löken till ett fint hack.
Mjölksåsen till lasagnen görs på laktosfri mjölk och maizenamjöl och passar gluten- och laktosintoleranta. Såsen vispas med ballongvisp.
– Man kommer åt bättre, och det fastnar inte så mycket som i en vanlig visp.
Köket, där han och sambon brukar laga mat tillsammans, är litet, ljust och fyrkantigt. Han rör sig snabbt mellan arbetsbänk, diskbänk och spis och håller arbetsytorna fria från disk och skräp.
– Medan man jobbar ska det vara rent, så att man inte kontaminerar olika redskap. Vissa bakterier får du absolut inte utsätta dig för, säger han.
För att hålla koll har han skärbrädor med olika färg. Vit till kyckling, svart till grönsaker och en tjock flerfärgad till kött.
Med lasagnen i ugnen är det dags för nästa rätt, som har indisk touch. Riset sköljs ordentligt innan kastrullen hamnar på spisen. De tandoorikryddade kycklingfiléerna, som marinerats i filmjölk, läggs i en smord form och ströas med flingsalt.
– Det är inte lika beskt som vanligt salt.
När det är dags frikadellerna blandar han kolsyrat vatten i nötfärsen.
– Den behåller sin saftighet då, det lärde jag mig av tyska kockar.
Kryddningen är italienskinspirerad med oregano, rosmarin och salvia. Färsen får stå en stund medan han sätter på potatisen till moset och förbereder fonden som frikadellerna ska sjuda i.
En del av potatisen kan ersättas med palsternacka, som har samma koktid, eller morot, som kräver längre tid, men ger färg.
Nu doftar det mat i köket. Lasagnen tas ut från ugnen. Kycklingens innertemperatur visar över 90 grader.
– Kyckling ska ha en temperatur på minst 72 grader, det är viktigt, säger han.
Medan kycklingen vilar steker han snabbt stjälkselleri med frukt och nötter i ghi, som är ett proteinfritt smör som används mycket i Indien.
Duo-teamet provsmakar och klar favorit blir kycklingen med knaprig sallad och yoghurtdrycken lassi, med ingefära och kanel. Lättlagat, gott och fräscht.
Viltlasagnen har en distinkt smak, utsökt med lingoncoleslaw. Och frikadellerna som serveras med tomatsås och potatismos har en milt rund smak.
För att klara vardagsmatlagningen tycker han att man kan planera mer.
– När ungarna har lagt sig kan man förarbeta maten för nästa dag, säger han.
På Alviksskolan har barnen blivit matintresserade. Sven Uusitalo berättar att de kommer och berömmer maten och frågar vilken mat det blir nästa dag.
Hans engagemang har gjort att han nominerats till utmärkelsen Årets skolkock, som arrangeras av White guide. Första september avgörs vem som vinner.