Artur bygger en kopia av hembyn Rantajärvi i trädgården

Artur Hurtig har byggt i trä förstås. Farstukvistar, takstegar, källare, vedstaplar vid gamla sågen, vägar, staket finns med. Miniatyrmodellen är cirka tolv meter lång, ett par meter bred och i skalan 1:100. Den är gjord med stor precision efter noggranna mätningar. Den skarpögde kan till och med se hinkar vid pumpar utanför en del av ladugårdarna.Hurtig var tidigare eldledningstekniker vid kustartilleriet, ett verkligt precisionsjobb. Nu har han blivit något av lantmätare och byggnadsingenjör för att allt i Rantajärvi ska kunna placeras på exakt rätt plats. När man återger en by med så tät bebyggelse som Rantajärvi är det extra viktigt med stor noggrannhet. En relativt liten miss i beräkningarna gör lätt att hela modellen blir skev.- Det är ju över 60 år sedan jag flyttade från
Rantajärvi, men syskon och släktingar bor kvar så jag åker dit emellanåt. För att träffa dem och för att mäta och ställa frågor om detaljer i 1950-talets Rantajärvi som jag försöker återge.- Sedan dess har några hus rivits och några har tillkommit, men i stort sett ser allt ut i dag som när jag som 17-åring lämnade byn. Det märks också på gamla fotografier som jag har lånat för att friska upp minnet.Artur Hurtigs bygge har pågått i snart tio år. Drygt en tredjedel av byn är klar och han hoppas få leva så länge att hela byn blir färdig.- Blir jag 85-90 år så ska jag nog hinna med. Men det tar tid att kontrollera, mäta och bygga. Jag jobbar sex timmar om dagen under hela vinterperioden och hinner väl med tre-fyra nya hus varje år. Det här projektet har tagit en stor del av min tid som pensionär.Fick tag i en lokal
Men hur kommer man då på att man ska bygga en kopia av en by 75 mil från hemorten och placera den i stenpartiet där man i stort sett bara själv har glädje av den?- Jo, min fru Maj-Britt läste i en veckotidning om en person som hade byggt en kopia av föräldrahemmet. Och hon tyckte att jag borde försöka göra det också. Jag hade ju berättat så mycket om hemmet och livet i
Rantajärvi. Av en slump fick tag i
en lokal som fick bli verkstaden. Och första försöket blev riktigt hyfsat, tyckte jag själv. Så efter föräldrahemmet med tillhörande byggnader så satsade jag på min farfars gula byggnad som låg intill. Nästan alla andra hus i byn var röda. Men radiojournalisten Ulla Öhmans hade ett vitt med blå knutar och fönster. Det låg bakom skolan och lärarbostaden, berättar Artur.- Det var 1999 som jag byggde första husen och sedan har det rullat på av bara farten. Byggnad efter byggnad har tillkommit, försetts med stora spikar på undersidan för att inte blåsa bort av stormar och placerats i stenpartiet där miniatyrbyn ligger under hela sommarhalvåret. På vintern täcker vi över den på en annan plats vid sommarstugan.Under det snart tioåriga arbetet har Artur Hurtig också blivit något av en expert på byns historia. Trots att han lämnade den 1951, samma år som
Koreakriget rasade som värst men hans eget största minne var att han
för första gången såg havet med "halva båtar" vid horisonten. Så visst var jorden rund ...Hurtig kan troligen bättre än många av de nuvarande ägarna berätta om enskilda byggnaders historia. Han pekar ivrigt på hus efter hus, berättar länge om vilka som bodde där, vilka barnen gifte sig med, om ombyggnader skett och hur pumphus byggdes. Detaljkunskaperna är imponerande. - Titta på mitt föräldrahem som byggdes på 40-talet. Det hade tvådelade fönster i motsats till de flesta andra som har sex rutor.Lång strid om skolan
Visst, skillnaderna framgår tydligt i stenpartiet. Plötsligt börjar man betrakta byggnaderna med lite nya ögon.- Och här är skolbyggnaden med lärarbostaden framför. Skolan byggdes 1932, men lades ner 1996 efter en lång strid och röstsiffrorna 19 mot 16 i kommunfullmäktige i Övertorneå. Min kusin Göte var ledande kommunpolitiker och stred länge tappert för skolan. När beslutet ändå blev nedläggning gav han upp och lämnade omedelbart alla politiska uppdrag.Artur Hurtig har redan utbyggnadsplanerna klara inför nästa år. Han ritar ivrigt med foten i kanten av stenpartiet och visar hur han ska bygga en ny kurva intill lärarbostaden, fortsätta med några hus och ladugårdar på infarten till sin egen sommarstuga. Och sedan ska han göra en ny sväng och kanske norpa åt sig en bit av gräsmattan ... Vad hustrun Maj-Britt tycker blir en
senare historia.Allt krymps inte till skalan 1:100. Häromåret byggde Artur Hurtig även en exakt kopia av sin farfars källare. I skala 1:1 och en bit bakom stenpartiet där han förstås hade placerat en minimodell några år tidigare.- Men det betyder inte att jag tänker bygga upp hela Rantajärvi i full skala intill sommarstugan. Det får räcka med källaren!Miniatyrmodellen av Rantajärvi lockar en del återkommande besökare som vill se hur arbetet fortsätter. Men sommarstugan ligger lite avsides och det är inte så många som känner till vad som växer fram vid den. Eller
hittar dit. Artur Hurtig har i första hand skapat kopian av byn för att själv minnas och bevara. Men vem vet, en dag kanske miniatyrmodellen hamnar i Övertorneå ändå och ställs ut permanent i Rantajärvi. - Vi blir förstås väldigt intresserade när vi får höra tals om det arbete som pågår utanför Härnösand, säger också kommunchefen Maria Salmgren.- Det ska bli spännande att följa fortsättningen. Vi vill väldigt gärna diskutera hur vi även i Övertorneå och Rantajärvi ska kunna få glädje av den intressanta miniatyrmodell som
Artur Hurtig har byggt och fortsätter att jobba vidare med, säger hon.