Angelina ... gör kläder som vågar sticka ut

Glöm diskreta svarta byxor och tröjor, glöm avskalade minimalistiska inredningar i vitt och naturfärger. Hemma hos Angelina Elander sprakar det av färg och energi. ? Jag har faktiskt haft en period då jag gick klädd bara i svart. En svartrockarperiod. Nu klarar jag det inte längre. Jag avskyr svart! Väggarna i Angelinas, pojkvännen Harrys, sonen Albins och de fyra katternas kombinerade bostad och ateljé är målade i cerise, orange och grönt, väggarna pryds av Angelinas egna färgstarka tavlor. Rosa en favoritfärg Det är något neon-indiskt ? Angelina-indiskt? ? över hemmet, en känsla som förstärks av den lätt psykedeliska bakgrundsmusiken. Istället för dörrar sitter pärldraperier i öppningarna, arbetsrum och sovavdelning skärmas av med tyg som skimrar av guldstjärnor. Själv bär hon turkost och rosa till jeansen som pryds av pärlor, glitter och broderier. Just rosa har sedan flera år varit en favoritfärg, säger hon. Och det märks, inte minst i hennes klädkollektion. ? Kläder ska vara barnsliga, roliga, gärna lite avantagarde. Kläder ska vara avväpnande och inte så allvarliga, säger Angelina och slår ut med handen mot ett urval av sin egen design. Där hänger plagg som glittrar, blänker och är lurviga. Exempelvis en lurvig väst med kaninöron fastsydda i huvan, eller en röd lackjacka med vingar. Levde hippieliv Angelina Elander växte upp i ett hem med rödmålat golv, med konstnärliga föräldrar och en mormor som sydde små chanelliknande dräkter till sig själv. ? Det var 1970-tal och min mamma och pappa levde hippieliv. De byggde sina egna möbler och de målade. Mamma fick dessutom sy upp kläderna jag ville ha innan jag själv kunde sy. Det kunde bli en hel del bråk innan kläderna var klara, jag var redan då väldigt petig med detaljer, ler Angelina. Vid fyra års ålder flyttade Angelina från Gävle till Luleå med sin mamma som skulle läsa till ingenjör vid universitetet. Angelina växte upp på Porsön och i Långnäs och gick sedan samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, trots att hon redan tidigt hade haft klart för sig att det var en konstnärlig bana som väntade. Inspiration från Southpark ? Jag skulle ju bli konstnär eller sångerska. Jag hade stora planer men syokonsulenten tyckte att det ändå kunde vara bra att ha en ordentlig utbildning. Han uppmanade mig att sikta mot stjärnorna, kanske skulle jag då nå trädtopparna. Så jag valde att gå samma linje som min bästis. Angelina sydde sina egna kläder, målade tavlor och födde en son, Albin. Men inte förrän hon flyttat till Stockholm och jobbat i textilaffär började hon sy kläder professionellt. ? Jag hjälpte dessutom en kläddesigner att sy upp plagg och blev inspirerad att starta eget. Företagsnamnet Pinkeye fick jag av en slump från ett avsnitt av TV-serien Southpark. Levande reklampelare När Angelina sytt upp en provkollektion gick hon runt och erbjöd butiker i Stockholm att sälja dem. Hon har dessutom alltid själv varit en levande reklampelare för plaggen. ? I Stockholm hände det då och då att folk stoppade mig och undrade var jag köpt kläderna. Luleåborna är blygare, här stirras det mer. Detta bekommer dock inte Angelina, tvärtom, hon visar gärna ännu mer av sig själv i alla de kreativa projekt som hon ständigt jobbar med. Hon målar tavlor i akryl och krita, hon sjunger i två körer, driver en egen performancegrupp och gör låtar med datorns hjälp när hon inte sitter vid sin Husqvarna, en 13 år gammal trotjänare. ? Jag syr fortfarande på min allra första symaskin, den fick jag av mamma och min dåvarande pojkvän när jag fyllde 20. Syr allt själv Numera är ?maskinparken? kompletterad med en overlockmaskin. Och det är med dessa två maskiner alla Pinkeye-kläder tillverkas. ? Jag syr alla mina kläder själv. Det enda jag köper är underkläder och skor, säger Angelina som också syr herrkläder, bland annat till sambon Harry. Sonen Albin, 13 vill dock numera välja sina egna plagg. ? Det ska bara vara kläder från sportkedjorna, kläder som alla andra 13-åringar bär, säger mamma Angelina Elander ? tjejen som aldrig velat vara som alla andra.